2009-05-04

Sounds of the universe

Så kom den då äntligen. Det nya studioalbumet från synthens trotjänare; Depeche Mode. Exemplaret som jag innehar är versionen med cd och dvd vilken inkluderar hela albumet i DTS-ljud. För att börja med förpackning tycker jag det är synd att det inte är en snygg digipackutgåva som det tidigare utgåvorna som innehåller samma material som denna (frånsett Playing the angel som oxå är jewelcase). Omslaget känns alldeles för enkelt trots att det är herr Corbijn som står för designen. Tyvärr är det en otroligt ful åldersmärkning på omslaget, antar att det är för videon till Wrong, hoppas verkligen inte detta är ett nytt otyg som kommer på fler musikalbum, det räcker med att filmomslag förstörs på detta vis. Tycker överlag att omslagen blivit sämre med åren. Jämför med de två första, Speak and spell och A broken frame! Albumet inleds med en snygg inledning i och med In chains. Gruppen har använt analoga synthar för att återskapa ett gammalt 80-tals sound, vilket det lyckas fantastiskt med ändå låter albumet futuristiskt. Kanonbra jobbat med andra ord! Gahan brukar ju få en del kritik för att hans låtar är de svaga länkarna i kedjan, men jag måste säga att även hans låtar tilltalar mig och de förtjänar sin plats på detta album framför allt är Hole to feed, andra spåret, mycket bra. Singelspåret Wrong är blivande DM klassiker och är riktigt medryckande. DTS-spåret är som på samtliga DM-album välmixat och höjer albumet ytterligare en nivå. Lite fantasilöst är det ändå att de använder sig av samma bakrundsbild, omslaget, genom hela skivan. Trist! Dvd innehåller förutom hela albumet i DTS-mix även en kortfilm om inspelningen och det är väl som namnet antyder kort och inget direkt matnyttigt, lite kul att se vintage synthar i alla fall. Videon till Wrong är helt klart bisarr och därav den fula åldersmärkningen på omslaget. Remixer på följande låtar bjuds vi även på: In chains och Little soul är inget som föll i min smak då det mest verkar vara till att funka för clubar och dansgolv. Jezebel-remixen däremot är mycket bra och är i skrivande stund bättre än originalspåret. Summasumarum en kanonplatta som visar att DM fortfarande regerar i synthvärlden!!!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar