SONIC BOOM!!!

Så äntligen är den släppt. Den 7/10 släpptes Kiss första studioalbum på 10 år. Förväntningarna har varit höga, och rädslan för att de ej ska leverera vad de tidigare gjort har funnits där. Trots att albumet läckt ut på nätet i sin helhet, sekundklipp, singelspåret och till sist tillgänglig på Spotify bestämde jag mig i ett tidigt skede att inte lyssna på någonting förrän jag hade skivan fysiskt i min hand. Magi! Så kom nyheten att Walmart skulle släppa en specialversion med bonuscd och dvd. Jaha, beställa ny Kissplatta via eBay, tråkigt tänkte jag, får den nog inte på releasedagen då. Men så fanns den där på alla svenska webshopar: 2cd+dvd-versionen i digipack förhandsbokades och så fanns den där i brevlådan på releasedagen. Omslaget är gjort av samme snubbe, Michael Doret, som gjorde kanske ett av de snyggaste omslagen någonsin: Rock and roll over. Sonic Boom omslaget är väl okej, men titeln får alldeles för stort utrymme. Nåväl, över till låtarna....

Första spåret, Modern day delliah (singelspåret), är en relativt hård låt, med skönt gung och refräng. Russian roulette, riktigt härlig basgång och Gene är som alltid mysig, aaahhh, härliga gitarrslingor bjuds det på oxå, skönt 70-talssound och härliga temposkiftningar. Never enough är Paul som sjunger, och det här är en låt som i mitt tycke påminner en del om Crazy Nights-eran, dock ingen vidare refräng lite slätstruken låt. Yes, I know (nobodys perfect) Gene är tillbaka vid micken och det blir återigen mer groove och 70-talsanda. Stand fortsätter ungefär i samma stil, men lite mer modern touch, kan bli en riktigt bra allsångslåt live! Hot and cold känns lite som Domino i början, men en återkommer 70-talssoundet. Fantastiskt! Vilken text :) All for the glory bjuder på sång av Eric Singer. Spännande, och det låter bra lite raspigt och fränt, sticker helt klart ut bland de övriga låtarna och har en given plats på plattan. Något tunnare än övriga låtar kan jag dock tycka, känns lite plattare. Danger us, blir du förvånad om jag säger 70-tal, riktig rökare till rocklåt. Jösses, börjar nu inse att den här plattan är grymt bra. I´m an animal en tung och långsam låt som jag tycker för tankarna något till God of thunder, men som får snygga gitarrslingor mot slutet. Kobjällra inleder When lightning strikes, kan något gå på tok då? Näe, lite blandad låt med viss 70-tals stuk, men även hårdheten som finns på Revenge. Bra refräng, en av de bättre låtarna så här långt. Sista låten Say yeah! är helt klart en bra låt att avsluta en platta med. Man på gött humör, då det finns lite av varje i denna låt, viss möjlighet till allsång, tufft gitarrsolo och ett lugnt parti. Kanon.
Har än så länge hört plattan 5 gånger och den kommer gå varm i helgen. Bonuscdn är gamla Kisslåtar som är inspelade med nuvarande sättning. Har inte lyssnat på den än då Sonic boom är det som är högst prioriterat nu. Dvdn innehåller ca 30 minuter från en konsert i Argentina från i år, som inte känns som något prioriterat alls då jag sedan en tid tillbaka har hela konserten på dvd. Skulle varit schysst om hela konserten var med som bonus.

Sitter och är så otroligt nöjd med detta album. Nu är det inte katastrof om det inte kommer något mer album med Kiss. Även om Psycho circus är en okej platta är det kul att det inte var den som blir bandets sista.

Och för guds skull se nu till att ge ut denna platta på 2-LP gatefold med bonusposter, fejktatueringar, klistermärke och ett orderformulär (det slår en bonuscd och dvd med hästlängder). Back to the 70´s Kiss :)