Welcome 2 My nightmare.

Så har äntligen Alice Coopers senaste album landat i min brevlåda. Det blev Classic Rocks limiterade collector's pack bestående av CDn med två bonuslåtar (under the bed samt Poison i Liveversion) förpackad i en bokliknande digipack. Mer bonus: en metal pinbadge med Schools out tryck, en halloween-mask, en dubbelsidig poster samt en tidning på 132sidor. Blir först konfunderad när jag öppnat paket. Det skulle vara ett makeup-kit inte halloween-mask och så skulle mitt namn stå på postern. Nåväl har mailat My Favourite magazines där jag köpte den och frågat så får vi se. Över till musiken då. Platta. Inleds med ett lugnt spår I am made of you. Mycket bra! Caffeine lite midtempo med mycket upprepande av titeln. The nightmare returns, perekt 70-tals gung. Underbart! A runaway train likaså. Avslutas med en rejäl krasch. Last man on earth är en tillbakalutad låt The congregregation har en mer berättarliknande sång som lagts av Rob Zombie. It's all mine inleds med skön akustisk gitarr för att sedan braka loss. Lite trummor som påminner om Marilyn Mansons The beautiful people. I'll bite your face off (första singeln) är faktiskt också hitbetonad. Riktigt bra! Disco Bloodbath boogie fever inleds med en synthslinga och en riktig discosång. Discobetonad första halvan av låten, på slutet bra rocklåt. Ghouls gone wild har riktig Cooper-feeling. Störtskön! Å så har vi en riktig ballad, Something to remember me by. Stark! When hell comes home plattans tyngsta låt, om än långsam. Creepy! What baby wants är en electrolåt(!) med Kesha. Hmmm den kr faktiskt bra trots den meningen. I gotta get out of here tar oss tillbaka till det härliga 70-talssoundet. The underture en storslagen instrumental avslutning på albumet. Och så har vi ju två bonusspår. Först ut Under the bed som var den första låten som skrevs till skivan, men som sedermera fick strykas. I mitt tycke hade den helt klart platsat in på plattan. Liveversionen av Poison tycker ja inte det ät mycket att orda om. Som helhet är det här en mycket bra skiva som är väl värd namnet Welcome 2 My nightmare och fungerar som uppföljare till det klassiska albumet.