In Solitude - The world. The Flesh. The Devil

Så har äntligen denna platta landat i mitt hem. Fick inte tag på vinylen när den släpptes och tiden har gått så jag hade glömt bort den. Men så fick jag då se att en firma i Nossebro hade den till försäljning. Det handlar om en fin utgåva med dubbelvinyl (45 varvare), utvikbart omslag och en bonusposter. Grymt omsorgsfullt sammansatt. Vinylerna ligger i vackra svarta innerpåsar och ett blad med texter följer med.
Detta är alltså album nummer två från Uppsala-bandet In solitude. Debuten släpptes 2009.

Skivan inleds med titelspåret vilket passar alldeles utmärkt då den är en av albumets starkaste låtar så vi kommer i stämning omgående. Tycker detta album visar att bandet hållt på ett tag sen debuten och framför allt tycker jag sångaren är bättre nu. Musikerna är fortfarande riktigt bra de med. Plattan är producerad av Fred Estby (Dismember) och han har fått till det fint med retrokänslan ala Mercyful fate och Iron Maiden.
Många bra låtar och de som sticker ut lite extra förutom titelspåret är Serpents are rising, Poisoned, blessed and burned och så sista låten som oxå är den bästa på hela plattan On burning paths, vilket opus!

Fantastiskt album, som givetvis måste lyssnas på mycket nu inför årsslutet. Ska väl till å sätta ihop årets tio i topp hade jag tänkt mig. Och den kommer mycket troligt kvala in på den listan.