SpinningBlack - en blogg om mina skivor

Kiss poster

2012-02-14T18:45:00.001+01:00

Det här är min favoritposter med Kiss. Jag hade den när jag var mindre, men så någon gång på 90-talet sålde jag alla Kissprylar. Hade för mig den kom från tidningen Poster men så verkar det ju inte vara med tanke på att login saknas. ABBA på baksidan finns ju dock även som affisch i tidningen Poster. Nu har jag den äntligen åter i min ägo. Men varifrån kommer postern?

Mycket tacksam för svar.

Modern teknik

2012-02-12T09:28:00.001+01:00

Gjorde några trevliga nostalgifynd igår på en loppisrunda. Landade 3 VHS-filmer för två kronor stycket. Young blood och Teen woolf är ju klassiker som jag blivit sugen på att se efter att ha läst massa Okej-tidningar senaste tiden. Stone har jag inte sett, men den har ett brutalt mc-gäng med i handlingen. Say no More.

Och så blev det ett par fina, fortfarande inplastade kassettband. Många blandband ska det bli!

Nytt nummer på gång

2012-02-09T19:20:00.001+01:00

Snart kommer nytt nummer av SRM. Verkar mycket intressant innehåll.

I butik 21/2, hoppas på att få den senast 17/2 eftersom jag är stolt prenumerant.

Cold Winter night

2012-02-05T15:29:00.001+01:00

Vad passar väl bättre en Erikas debutalbum från 1990 i denna bistra kyla? Största hiten är Together We lost, men vi finner även stora låtar som Hurting so bad och Living like à hurricane. Fd maken Yngwie Malmsteen lirar gura på Emergency.

Får ju lov att säga att det här inte liknar Lita Ford, Doro eller Lee Aaron, det här är mer pop ala Sandra och Anki Bagger

Erika släppte sedan fyra skivor till ( varav Ripe endast gavs ut i Japan). Sista skivan gavs ut 1998 och därefter bytte Erika karriär till journalist.

Allt som fanns var OKEJ

2012-02-03T17:18:00.001+01:00

Missa nu för allt i världen inte dokumentären ikväll kl 20:00.

K special. Sommaren 1984 säljer Okej osannolika 156 000 exemplar. Journalister, fotografer, chefredaktörer, förläggare och artister som Samantha Fox, Herreys, Lili & Susie och Alice Cooper berättar om tidningens 80-tal. Då gjorde den ett avtryck så stort att det ekar ända in i våra dagar. En film av Melker Becker och Mattias Lindeblad.

Wrathchild

2012-02-02T21:38:00.001+01:00

Dags att presentera en cd på bloggen. Den här gången blir det Wrathchild - The biz suxx (but We Don't care). Plattan släpptes 1988, fyra år efter gruppens debut Stakk attack. Gruppen bildades i England 1980 och jag måste säga att de var riktigt tidiga med sin sleaze och glam image och musik. Det här är en fantastisk platta i denna genre och är lätt jämförbar med Poisons guldkorn Open up and say ahh!!! Titelspåret är kanon och favorit är givetvis singelspåret Nukklear Rokket (bonus: videon är producerad av Bruce Dickinson). En av sleazenrockens tio bästa plattor skulle jag i skrivande stund utnämna den.

Jakten på vinyler Cathedral

2012-01-29T09:54:00.001+01:00

Ja, jag får väl erkänna det då. Ibland har jag helt enkelt lite för bråttom i jakten på vinyler och det visar sig i senaste inköpet av presenterad platta. Trodde helt enkelt att det var Cathedrals nya fullängdare jag beställt då det står vinyl-lp. Får hem plattan och det visar sig att den innehållet två låtar. Okej tänkte jag, det är ju doom då är det väl 28 minuters låtar, men nej då skivan är totalt 12 minuter. Skulle jag vilja kalla maxi. 199:- för 12 minuter!! Nåväl, den finns bara i 1400 ex. 300 hundra av den jag har, transparent lila. Finns/fanns även blå, clear, grön, svart och vit. Till den blå, vita och clear medföljde även en poster. Dessa är dock slutsålda. Låtarna, Open mind surgery och Sabbadaius Sabbatum är hursomhelst fantastiska båda två! Cathedral har ju meddelat att de kastar in handduken nu efter 22 år så det är ju kul att ha det sista de spelat in på vinyl (skivan släpps inte ens på cd). Haha!

Nirvana - MTV unplugged in New York

2012-01-23T20:17:00.001+01:00

Nirvana gjorde till slut ett akustiskt set som spelades in för MTV 18/11 1993. Väldigt intressant setlist få egentligen bara Come as you are var en hit innan. Av fjorton låtar är sex covers. Bl.a. David Bowies The man who sold the world och tre av Meat puppets (varav två medlemmar är med och spelar). Plattan släpptes ett halvår efter Kurt Cobains självmord och gick direkt in på första platsen på Billboard! Hela skivan är verkligen helt fantastisk och ljudet är underbart.

Loppisrunda

2012-01-14T20:38:00.001+01:00

Blev en hyfsad loppisrunda idag. Besökte fyra stycken. Det var ett tag den sist och känslan av att hitta den där riktiga skatten och fyndet man bygger upp innan man ger sig av infann sig idag. Det är väldigt sällan jag gjort något större vinylfynd. En och annan cd har det dock blivit. Idag blev det inga skivor heller, men en rejäl bunt Close-up tidningar. Det var under ett par år jag inte köpt alls många Close-up så det här blev perfekt. 2 kr styck får ju ses som fynd trots allt. Spridda från nummer 13-65.

Kamelot - Poetry for the poisoned

2012-01-13T21:31:00.001+01:00

Så har denna platta från 2010 landat i mitt hem. Det här är gruppens nionde album, och jag får väl säga som det är, det är min första skiva jag hör med dem. Utgåvan är en dubbelvinyl med gatefold omslag. Fantastiskt vacker! Musiken tycker musiken är av riktigt hög kvalitet. Power-proggmetal eller vad man nu vill kalla det. Sångaren Khan har dessutom en bakgrund inom operan så sången är inget att klaga på. Öppningsspåret The great pandemonium och titelspåret är klart de bästa, men skivan håller jämn och hög kvalitet rakt igenom. Som bonus på vinylen får du en oklippt version av låten House on a hill, wow! Tydligen var det sista skivan med Khan på sång så man kan ju undra vad det ska bli av med det hela sedan.

Gillar du vacker power-proggmetal är detta givet köp för dig. Vinylen hittar du nu på Ginza för futtiga 119:-

Min samling i mitt rum

2012-01-12T19:15:00.001+01:00

Jag blev inspirerad av Chief Rebel Angels inlägg http://metalyze.blogspot.com/2012/01/massor-av-plast-pa-massor-av-plats.html där han visar upp översiktsbilder på sin musiksamling. Alltid kul att se folks samlingar.
Så här ser ni min.
Jag har fördelen att ha ett dedikerat film och musikrum. Vinyler förvaras i två Expedithyllor från Ikea. En vanlig tavellist visar tre balla boxar. Cd, dvd, blu-ray, några gamla VHS och kassetter samt musikböcker och tidningar trängs i hyllor från Mios serie Pocket. Maskinerna står i nån vanlig Ikeabänk jag inte vet namnet på.

Så se till och visa upp era samlingar nu! Posta länkar genom att lämna kommentarer.

Tryck på bilden för att se hela bilden!

OKEJ paket 2

2012-01-10T07:28:00.001+01:00

Kom ett skapligt tungt nostalgipaket i lådan igår. Ett gäng Okejtidningar från 84-86. Och i väldigt fint skick. Kolla bara andra bilden. Orörda posters och dekalark. Hur många kunde låta bli att ta bort den då det begav sig?

Kee Marcello Rockstjärnan som Gud glömde

2012-01-06T16:19:00.001+01:00

Minns när jag såg annonsen för denna bok att jag bli lite förvånad att Kee ger ut en självbiografi, har han så mycket att berätta? Självklart förhandsbeställdes ett ex. En bekant som arbetar i bokhandel var på mässa (i Nacka tror jag) för branschfolket och där spelade Kee live och gav bort sin bok. Hade ju varit nåt att se.

Medförfattare till boken är den gamle Okej-reportern Stefan Johansson. Vi får följa Kees uppväxt i norr och i banden Joker och Stetson Cody group i Umeå. Kee drar sen vidare ner i landet och till Fjollträsk. Lirar med Noice och bildar sedan Easy Action med Peo Thyren. Så kommer det där telefonsamtalet i september 1986 från Europes manager Thomad Etdtman om erbjudandet att gå med i Europe. Detta är precis när Easy actions platta That makes one slutputsas. Efter lite betänketid är Kee på och den stora rockdrömmen infinner sig. Europe drar över till USA och ska promota The final countdown. Singeln säljer dock inget vidare och oro sprider sig i gruppen. Man får sen hjälp av legendariske managern Herbie som lyckas få video spelat rejält på MTV och succén är given. Andra singeln, Carrie säljer sedan bra och slutar som trea på Billboard. Sen är det bara åka av. Europe lirar i samma division som Def Leppard, Aetosmith, Bon Jovi och Mötley crue. Och det är nu Kees missbruk drar igång rejält. Alkohol, och ordentligt med kokain. Bandet flyttar snart till Bahamas för att slippa beskattas i Svedala och dekadensen fortsätter. Som blixt från klar himmel slår grungen och Nirvana igenom, det innebär slutet för många glam/sleazeband och Europe lägger ned 1992. Kee kommer hem till Stockholm igen (skaplig kontrast mot Bahamas och LA)! Skatteverket jagar bandmedlemmarna på miljonbelopp. Managern Erdtman har blåst bort alla pengar och medlemmarna är barskrapade. Till millenieskiftet spelar dock Europe tillsammans igen. Två låtar precis innan tolvslaget. Giget gav Kee en mille, men för att fogden inte skulle ta dem gick de till Hauglands polares bolag. Som sedan spekulerade bort dem. Skatteskulden preskriberad slutligen. Efter återföreningen är det Norum som spelar gura och Kee verkar väldigt bitter över detta. Kanske var det pga hans missbruk?

Överlag är boken intressant, men jag tycker många gånger att det är en del skryt, namedropping och som en skrivit visa delar. Hur som helst helt klart läsvärd och ska bli kul att nu läsa Klings biografi om Europe - You only live twice.

Petra - This means war

2012-01-05T15:25:00.001+01:00

Kristen hårdrock, jo men visst serru, det finns mer än Stryper i denna genre.
Petra har faktiskt funnits sedan 1972 (splittrades dock 2006). De kommer från Indiana och detta är gruppens tionde album och släpptes 1987.

Inte helt oväntat är det Aor de lirar och påminner en del om Saga, Asia bland flera. Tycker de gör det de förväntas göra bra. Bästa låtar på skivan är titelspåret och All the Kings horses.

Vad gillar du omslaget då? Påminner en hel del om Vakttornets bilder tycker jag.

Magasin

2012-01-03T18:28:00.002+01:00

Ett paket med härliga 80-tals magasin låg och väntade på mig i brevlådan idag. Okej, Rocket, Poppis och Idolernas bilderbok Hårdrock. Vilken nostalgi, minns de flesta Okej-tidningarna (som jag då ofta klippte i, därav uppbyggnad av samling nu). Poppis köptes bara nåt enstaka nummer så det känns nästan fräscht! Rocket är mycket hårdrock så de köptes också när det begav sig, men där sviktar dock minnet en del vad gäller artiklarna.

Hårdrockens historia

2012-01-02T18:42:00.001+01:00

Missa inte Dokumentärserien Hårdrockens historia med start imorgon, tisdag 3/1 SVT2.

Avsnitt 1 av 11. Hårdrockens släktträd har många förgreningar. I serien möter vi artister som Alice Cooper, Slash, Lemmy, Metallica, Iron Maiden, Black Sabbath, Deep Purple, Van Halen, Mötley Crüe, Korn, Rage Against the Machine och många fler. Del 1 börjar i Memphis i Tennessee, innan metal blev metal. Via the Kinks, och gitarristerna som faktiskt uppfann distade ackord, rör vi oss framåt mot Hendrix och Cream.

They only Come out at night.

2012-01-01T20:55:00.001+01:00

Vad kan väl passa bättre en att inleda 2012's bloggande med en Kissbootleg? Nej, just det! Denna heter They only Come out at night och är inspelad på Isstadion i Stockholm 26/10 1984. Det är en dubbelvinyl och medföljer gör även ett bildhäfte om 12 sidor med svartvita foton. Jag tycker det är riktigt bra ljudkvalitet på denna skiva med tanke på att den ju är inspelad för 27 år sen! Riktigt bra setlist (se bild nedan) stark öppning med Detroit rock city, Cold gin och Strutter. Tycker bandet var riktigt bra 1984, riktig spelglädje och Eric Carr gjorde ett fantastiskt jobb bakom trummorna. Han får verkligen komma till under War machine (inkl trumsolo) och så vidare i Young and wasted. Perfekt inledning på året och för kommande bokläsning då jag fick Eric Carrs biografi av frugan i julklapp!

De' e' för mycke'

2011-12-14T20:55:00.004+01:00

Vinyl? Nej, det kan väl aldrig få för mycke' av.

Nej, det handlar om KSMB' s (Kurt-Sune med Berits) livealbum från 1982. Inspelningen är från en av två av gruppens avskedskonserter på Kamratplatsen i Stockholm. Stället sägs ha varit proppfullt. Och det så man nästan kan känna/höra det på plattan. Fantastiskt gig med energisk publik och ett band på topp. Svettigt bra låtar som Spatsiba, Harrisburg, Jag tänker på dig, Hårding och Jag vill dö.

Gillar du Ebba Grön älskar du KSMB. Mycket bra svensk punk med andra ord!

In Solitude - The world. The Flesh. The Devil

2011-12-11T19:42:00.002+01:00

Så har äntligen denna platta landat i mitt hem. Fick inte tag på vinylen när den släpptes och tiden har gått så jag hade glömt bort den. Men så fick jag då se att en firma i Nossebro hade den till försäljning. Det handlar om en fin utgåva med dubbelvinyl (45 varvare), utvikbart omslag och en bonusposter. Grymt omsorgsfullt sammansatt. Vinylerna ligger i vackra svarta innerpåsar och ett blad med texter följer med.
Detta är alltså album nummer två från Uppsala-bandet In solitude. Debuten släpptes 2009.

Skivan inleds med titelspåret vilket passar alldeles utmärkt då den är en av albumets starkaste låtar så vi kommer i stämning omgående. Tycker detta album visar att bandet hållt på ett tag sen debuten och framför allt tycker jag sångaren är bättre nu. Musikerna är fortfarande riktigt bra de med. Plattan är producerad av Fred Estby (Dismember) och han har fått till det fint med retrokänslan ala Mercyful fate och Iron Maiden.
Många bra låtar och de som sticker ut lite extra förutom titelspåret är Serpents are rising, Poisoned, blessed and burned och så sista låten som oxå är den bästa på hela plattan On burning paths, vilket opus!

Fantastiskt album, som givetvis måste lyssnas på mycket nu inför årsslutet. Ska väl till å sätta ihop årets tio i topp hade jag tänkt mig. Och den kommer mycket troligt kvala in på den listan.

Dare - Blood from stone

2011-12-04T22:34:00.003+01:00

Andra albumet från gamle Thin Lizzy keyboardisten Darren Wharton som i denna grupp sjunger. Plattan släpptes 1991 och är tidstypisk glammetal. Riktigt bra sådan. Varenda låt är en fröjd att lyssna på. We Don't need a reason bjuder på vackra keltiska slingor som såklart för tankarna till Lizzy. Lies är en stark ballad som borde varit med på nån av Power ballads-samlingarna. Andra sidan av vinylen bjuder på ett flertal tunga rocklåtar. Wild heart får bli favoriten. Som sagt ett mycket bra och jämnt album som verkligen rekommenderas.

Venom - Possessed

2011-12-04T21:41:00.004+01:00

Venoms fjärde album från 1985, och det sista med Cronos, Mantas och Abaddon.

Här i en schysst återutgåva i 180 gramspress med en bonusposter (se längst ned). Tycker att denna skiva fått oförtjänt taskig kritik av flera då det är ett bra album. Råheten finns fortfarande där trots att man bytt inspelningsstudio. Det är schysst lir i flera låtar och den instrumentala Wing and a prayer är fantastisk. Andra godingar är första spåret Powerdrive, Satanachist, Hellchild och Moonshine. Lite kul att grabben på framsidan är Abaddons son! Annars en tuff bandbild på baksidan! Teatermaskerna förstår jag inte vad det gör där. Någon som har en rimlig förklaring, kommentera gärna då.
Genomlyssnade plattan tillsammans med en Bloody Mary. Grym combo måste jag säga!

Viva - Dealers of the night

2011-12-03T21:29:00.003+01:00

Grym framsida, eller hur? Det här måste ju vara galet bra heavy metal, kanske thrash, från 80-talet? Nja, vi vänder på skivan och kollar in baksidan. En brud med vita solbrillor och bärbar keyboard! Annars ser det ju riktigt ösigt ut på bilden. Bruden är faktiskt ingen mindre än Michael och Rudolf Schenkers syster (!) På sång finner vi Marc Paganini (senare i gruppen Paganini, läs om en av deras skivor här http://spinningblack.blogspot.com/2010/01/its-long-way-to-top.html.

Nåväl, Dealers of the night då? Plattans släpptes 1983. Tycker den är väldigt svårplacerat, ibland lite lagom skön heavy metal, men det ändras snabbt när vi kommer till refrängerna. Då hamnar vi mer åt AOR hållet. Jovars, det är sammantaget en god inledning på denna lördags vinyllyssnande, lite lagom mjukt och tralligt efter ett glas rött.

Metallica - Live at Grimey's

2011-11-23T20:17:00.005+01:00

Det här är ju en riktigt vacker skapelse. En dubbel 10-tummare i utvikbart omslag. Metallica var ju med och supportade första Record Storeday 2008, de spelade ju på Rasputin i Kalifornien. Det här var när Death magnetic-plattan färdigställdes, och inte helt ovanligt brukar ju Metallica vara sugna på att göra några spelningar och få en paus från studion.

Metallica skulle spela på Boonaroo festivalen i Tennessee. Eftersom bandet gillar skivaffärer ville de i samband med detta besöka den ofantliga affären Grimey's. Så det slutar med att de även ger en spelning i källaren för fan clubmedlemmar och lite vip-gäster.

Grym setlist och ett ganska rått och opolerat sound bjuds det på.

Låtar: No remorse, Fuel, Harvester of sorrow, Welcome home (sanitarium), For whom the bell tolls, Master of puppets, Sad but true, Motorbreath och Seek and destroy och så Frayed ends of sanity jam.

Spinningblack i fokus

2011-11-23T19:49:00.003+01:00

Blev kontaktad av Chief rebel Angel som driver bloggen Metal! om jag ville vara med i hans avdelning Blogg i fokus.

Svaret var givet, klart man vill vara med på det. Ta en titt här så får du läsa intervjun med mig!

Lägg gärna en kommentar oxå :)

Manowar - The triumph of steel

2011-11-10T21:29:00.004+01:00

På två riktigt fina blodröda 180-gramsvinyler har Manowars The triumph of steel från 1992 getts ut på nytt i år. Vi får ett gatefold-omslag och vinylerna är i fina mattsvarta innerpåsar. När man viker ut omslaget bjuds vi på låttexterna. Ken Kelly är konstnären bakom omslaget (han har bla även gjort Destroyer till Kiss). Tycker dock det är lite synd att man på denna utgåva ej lyckats få en stor bild när man viker ut omslaget så att säga. Nu är det inte hela målningen som visas vilket borde ha gått med tanke på formatet. Nåväl, plattan inleds med en 28-minuters låt, Achilles Agony and Ecstasy in eight parts. Det skulle väl kunna tänkas att albumet var tänkt som ett konceptalbum som inte blev klart med tanke på låtens längd och historia. Den är väldigt bra, men lång! Vinyl två bjuds på mer vanliga låtar och här finner vi hits som Metal warriors, Ride the dragon och The demons wind. Avslutande låten Master of the wind är av det lugnare slaget och är fantastisk på hög volym. För övrigt tycker jag tyvärr det knäpper en del om vinylen. Ibland är det nog inte bästa kvaliteten på röda, gröna, lila och fram förallt bildskivor. Näe, svart ska det helst vara...

Ophthalamia Via Dolorosa

2011-11-04T22:44:00.000+01:00

För första gången på vinyl.

Utgiven av Soulseller records 2009 (tror jag).

Cdn släpptes 1995.

Utvikbart omslag, 180 grams dubbelvinyl.

Med texter och bilder på innerpåsar. Endast 500 exemplar.

Opthalamia handlar om ett fantasyland som IT (Tony Särkkä) har skapat.

Musiken är främst black metal, men har ibland lite skön sång och så bjuds det även på vackert pianospel av Axa (Alexandra Balogh) och så givetvis bör ju nämnas att en del texter är på svenska.

Bakom mikrofonen finner vi Legion (Marduk).

På denna utgåva bjuds vi på två bonusspår, A lonely ceremony/The eteranal walk och en cover av Mayhems Deathcrush.

För övrigt en riktig bra platta, och för mig som inte är helt inne på black metal tycker jag denna är en bra ingång i genren.

Candlemass - Doomology

2011-11-04T20:28:00.000+01:00

Herrejävlar vilken juvel. Riktigt fet box innehållandes bland annat 7 vinyler. Doomology-boxen har funnits på cd ett tag, men släpptes ganska nyligen. Upplagan
ligger på 700 ex svart vinyl och 300 silvervinyl. Som synes har jag den svarta. Förrutom alla vinyler medföljer en slipmat, en poster från Fryshuset-giget 1990 och en 12-sidig booklet. Otroligt fin box!

På vinyl 1 finner vi Candlemass allra första gig från Jönköping 5/9 1987. Många klassiker och det är en riktigt go konsert. Vinyl 2 och 3 bjuder på en spelning från Buckley Tivoli 17/11 1988. Vinyl fyra och sid 1 på vinyl fem innehåller demos från The white album.
Kanske inte det som är mest spännande i Candlemass historia, men visst det är bra. Med Mats Leve'n och Tony Martin på sång (Witches) Sid 2 bjuder på Live 1990. Den klassiska konserten som finns utgiven sedan tidigare, konsertpostern enligt nedan medföljer:

Vinyl sex (näe, riktigt så mycket gillar jag inte vinyl, det handlar om den sjätte vinylen) innehåller King of the grey Island demos från 2006 med Mats Levén på sång. Bra demos, men slutprodukten klart bättre. Slutligen hamnar vi på vinyl nummer sju. Den innehåller blandade demos från 1992-2008 och här hittar vi godbitar som Ebony throne och Dying illusion med Längquist på sång från 1992, en Chris Laney dancemix av Lucifer dance, Handklaver och klarinett och Vårt sista avsked.

Passar väl hyfsat att nämna Vårt sista avsked som avslutande låt på boxen då ju Candlemass meddelat att det kommer lägga av. De har dock en hel del planerat innan dess, ny skiva och flera gig. Sista framträdandet på Sweden rock festival 2012, eller? (Kom ihåg var du läste det) :)

Blod eld död

2011-10-27T21:26:00.004+02:00

Så är den äntligen igenomläst; Blod eld död - en svensk metalhistoria. Skriven av Ika Johannesson (bl.a. Redaktör på SVTs Kobra) och Jon Jefferson Klingberg (författare och musiker i Whale och Docenterna). Med en titel och omslag som får de flesta att haja till har denna bok verkligen nått ut i kulturens finrum. Bokmässan, Dn, SvD, TV4s morronsoffa, Svt, SR, ja överallt har det snackats om denna bok. Den börjar med att presentera Bröderna hårdrock och för oss sen in på svenska hårdrockens historia från Heavy Load genom Bathory till Watain. Givetvis finns även en hel del med om norsk black metal då band var starka länderna emellan i tidens begynnelse. Det här är en bok som bjuder långt mer en smaskiga historier om kyrkbränder och mord (visst, vi får ta del av det också, men mycket mer bakomliggande fakta). Många av dåtidens personligheter har fått uttala sig och hur de ser på saken nu. Gripande kapitel om Pelle Dead, Jon Nödtveidt och Niklas Kvarforth (Shining). De två förstnämnda som begått självmord och den tredje som är extremt självdestruktiv. Här finner jag det som ett plus att författarna tagit kontakt med en känd specialist i psykiatri, Jan Beskow. Han ger en kort beskrivning om suicidtankar, -försök och fullbordade suicid samt en kort ingång till det glorifierande av suicid i vissa subkulturer. Sedan fortsätter kapitlet med ett besök hemma hos Kvarforth i Halmstad. Han berättar lite om sin barndom och sitt band Shining som handlar så gott (!) som enbart om självdestruktivitet.

Mycket utrymme i boken får även mina hemtrakter Norrköping och Finspång med tanke på Morgan Håkansson (Marduk och Abrubtum) och IT (bl.a. Abrubtum och Opthalamia) och så Robban Becirovic (Close-up magazine). Det hände mycket i stan på den tiden....Vi får även berättelser om Hammerfalls kamp för hårdrocken i mitten på 90-talet och Bullets framgång på 10-talet och deras turnébuss. Boken avslutas sedan med ett kapitel om dagens ondaste black metal-band; Watain. Och som lustigt nog fått en Grammis. Kan man säga att det hänt lite sedan norska vågen av black metal slog på 90-talet!?

Denna bok rekommenderas starkt till alla!

Mastodon - The Hunter

2011-10-07T22:48:00.004+02:00

Så var den äntligen här, Mastodons femte platta. Som det var sagt på förhand så är det inget konceptalbum och inte heller så mycket progg som tidigare. Jag valde cd/dvd-utgåvan för jag kunde inte vänta på vinylen, men det blir säkerligen den oxå framöver. Första spåret, Black tongue är en tung rocklåt, raka rör så att säga. Bra öppningsspår. Curling of the burl leder oss in på lite mer 70-tals rock, givetvis med Sabbath-vibbar. Mästerligt!

Blasteroid skruvar upp tempot och innehåller en del mer skrikande sång. Stargasm är lite lugnare och känns mer som en musikalisk rymdresa. Mycket fokus på trummor. Octopus has no Friends behåller trumfokuset och lägger mycket krut på gitarriff. Ganska lågmäld låt för övrigt. All the heavy lifting är en av de bättre låtarna. Bra gung och refräng samtidigt som låten har tyngd. Titelspåret är en lugn låt, närapå ballad. Den handlar om Brent's bror som dog under en pågående jakt. Dry gone valley känns som vi brukar vara vana vid när det gäller Mastodon. Proggig metal. Thickening fortsätter i samma spår. Creature lives har ett riktigt spaceigt intro, sen byggs stämningen upp med mäktiga trummor. Fantastisk sång och körer. Bästa låten på plattan!! Tyvärr är den för kort. Spectrelight visar mer kraft och tyngd. Mäktigt!

Bedazzled fingernails låter oss sväva ut lite mer i proggvärlden om än på ett lugnt vis. Bra låt. The sparrow drar till sist ned på tempot och lämnar lyssnaren fullständigt avslappnad.

Summering: mycket bra platta, första lyssningen tyckte jag den var lite slätstruken, men nu ett par varv senare är det ett mästerverk. Faktiskt!

Dvdn bjuder på tre videos; Stargasm, black tongue och Deathgound. De är ju alla fräna. Making of The hunter är endast på 6 minuter. Pinsamt! Track by track commentary är inte heller speciellt lång så det är väl ingen dvd man lär se för många gånger. Får väl som sagt bli vinylen oxå!

Kiss alkohol

2011-10-06T21:17:00.004+02:00

Så var lådan hemma i huset. Åtminstone en Kissetikett på kartongen till skillnad från Motörheads omärkta låda.

Kiss har ju precis släppt en upplaga av både vin och öl. Tyvärr kom det till min kännedom lite försent så när ölet släpptes kl 10 i lördags (1/10) missade jag det. Loggade in på Systembolaget kl 15 och beställde en platta öl och sex flaskor vin. Fick dock mail i måndags om att ölen var slut hos leverantör. Nåväl i torsdags fick jag i alla fall hämta hem vinet. Det är ett vin från Kalifornien i USA. Det är gjort på Zinfandel-druvan och framställt år 2010. Tycker att det är bra karaktär på vinet, och en ordentlig strävhet som faller mig i smaken. Rock n´wines är de som producerar. Gene Simmons har givetvis uttalat sig om vinet (och så klart är det tryckt på flaskans baksideetikett " This wine is so good I want to Lick it up" rätt typiskt Gene, va? Nåväl, det var helt klart värt 99 bagis flarran. Hoppas få hem några öl också framöver.

Ghost igen

2011-10-05T07:24:00.004+02:00

Den här måste ju bara visas upp!
Fick Ghost-skivan signerad av självaste Papa Emeritus !

Ghost picture disc

2011-09-27T20:14:00.002+02:00

Jomen, visst den här plattan känner väl alla metalheads till nu. Grymt bra platta i mitt tycke. Så pass att jag ville ha picture discen förrutom vanliga vinylen. Pressad i USA av Metal blade. Begränsad upplaga, vet dock ej hur stor upplagan är. Tacksam om någon vet så lägg en

kommentar.

Månegarm

2011-09-26T22:06:00.003+02:00

Ja, ibland måste man chansa och faktiskt ibland kan det ju bli bullseye. Nja, riktigt så bra tycker jag väl inte Vargstenen är, men bra är den verkligen. Och för fyndpriset 29 bagis kan man ju inte gnälla. Det här är schysst vikingmetal med influenser från power, death och folkmetal. Texter på svenska. Tyvärr inga texter eller nån info till denna bildlp som bara är packad i en plastficka. Synd då det ska vara ett konceptalbum om en man som förlorat en del av sin själ och ger sig ut på en resa för att åter bli hel. Bra musiker och som även tar med riktiga fioler och flöjter. Vi bjuds på både rensång och dödsgrowl i en perfekt mix. Vill du ha bra vikingmetal ska du absolut kolla upp detta band.

Testament - Souls of black

2011-09-25T21:18:00.004+02:00

Var uppe i Stockholm över helgen. Familjen lånade en kompis lägenhet i Hornstull så efter lördagens middag, några bärs och efter att barnen somnat gav jag mig iväg till Mickes skivor ett kvarter från vårt boende. Tänk vilken lyx en skivaffär som är öppen på kvällar, full med skivor till humana priser. Det här var en av de jag köpte. Testaments fjärde skiva Souls of black från 1990. Omslaget är ju bara för snyggt! De lirar fortfarande thrash, men det är även en hel del heavy metal toner på den tycker jag. Hursomhelst en riktigt bra platta med många starka låtar. Får väl säga att jag nog tycker de kvalar in som nr5 i trashens stora band.

Alice

2011-09-22T17:42:00.002+02:00

Jaha, inget svar från My favourite magazines ännu (se inlägget nedan), förrutom att de ska behandla ärendet inom 24 timmar...

Tänkte att jag tröstar mig med en bildsingel med mr Cooper. Det är första singelspåret, I´ll bite your head off från senaste plattan. På sid två finner vi en liveversion från Download festival.

Grym låt, snygg bildsingel, kort och gott.

Welcome 2 My nightmare.

2011-09-20T21:57:00.006+02:00

Så har äntligen Alice Coopers senaste album landat i min brevlåda. Det blev Classic Rocks limiterade collector's pack bestående av CDn med två bonuslåtar (under the bed samt Poison i Liveversion) förpackad i en bokliknande digipack. Mer bonus: en metal pinbadge med Schools out tryck, en halloween-mask, en dubbelsidig poster samt en tidning på 132sidor. Blir först konfunderad när jag öppnat paket. Det skulle vara ett makeup-kit inte halloween-mask och så skulle mitt namn stå på postern. Nåväl har mailat My Favourite magazines där jag köpte den och frågat så får vi se. Över till musiken då. Platta. Inleds med ett lugnt spår I am made of you. Mycket bra! Caffeine lite midtempo med mycket upprepande av titeln. The nightmare returns, perekt 70-tals gung. Underbart! A runaway train likaså. Avslutas med en rejäl krasch. Last man on earth är en tillbakalutad låt The congregregation har en mer berättarliknande sång som lagts av Rob Zombie. It's all mine inleds med skön akustisk gitarr för att sedan braka loss. Lite trummor som påminner om Marilyn Mansons The beautiful people. I'll bite your face off (första singeln) är faktiskt också hitbetonad. Riktigt bra! Disco Bloodbath boogie fever inleds med en synthslinga och en riktig discosång. Discobetonad första halvan av låten, på slutet bra rocklåt. Ghouls gone wild har riktig Cooper-feeling. Störtskön! Å så har vi en riktig ballad, Something to remember me by. Stark! When hell comes home plattans tyngsta låt, om än långsam. Creepy! What baby wants är en electrolåt(!) med Kesha. Hmmm den kr faktiskt bra trots den meningen. I gotta get out of here tar oss tillbaka till det härliga 70-talssoundet. The underture en storslagen instrumental avslutning på albumet. Och så har vi ju två bonusspår. Först ut Under the bed som var den första låten som skrevs till skivan, men som sedermera fick strykas. I mitt tycke hade den helt klart platsat in på plattan. Liveversionen av Poison tycker ja inte det ät mycket att orda om. Som helhet är det här en mycket bra skiva som är väl värd namnet Welcome 2 My nightmare och fungerar som uppföljare till det klassiska albumet.

Y&T - Earthshaker

2011-09-17T23:14:00.002+02:00

Då ska vi lyssna på en skön, lungn rockplatta skivnålen landar mycket på den vackra, svarta vinylen. Ett rejält gitarriff brakar loss och trummorna intar det närmaste marschmelodi. Jösses, det här var ju metal. Detta är gruppens tredje platta (första med namnet Y&T, tid. Yesterday&today) från 1981. Skivan fortsätter med lite tyngre sound i Dirty girl. Tredje spåret Shake it loose är en verklig mellanlåt, inget speciellt. Sque
eze skruvar upp tempot rejält. Rescue me inleds och slutar lugnt men är lite stökig emellanåt. Vi vänder på plattan och lyssnar på första spåret på andra sidan, Young and tough. Inget särskilt med den dock. Hurricane, som namnet antyder vrider upp tempot, men även tyngden. Grym låt! Let me go, en okej rocklåt. Knock you out är det dock

mer klass på. Plattan avslutas med en riktigt bra power ballad, I believe in you. Y&T bevisar för mig än en gång att det går att fynda i reabackarna. Y&T finns ofta där och det är riktigt bra plattor de gjort plattan lyssnades tillsammans med en flaska rött, Bellingham, ett gott shirazvin från 08.

YES - Going for the one

2011-09-15T20:51:00.005+02:00

Behöver jag tjata mer om hur fantastisk vinylen som format är? Jag menar kolla på den här utgåvan, att vika ut konvolutet så det blir tre gånger så stort är väl bara för härligt! Musiken då?

Det här är gruppens åttonde album och släpptes 1977. För det första hade jag förväntat mig att det skulle vara en lång skiva (inte enbart för konvolutet är det) eftersom de ju spelar progressiv rock, men den klockar in på endast lite över 38 minuter. Så bästa spåret blir albumets sista, Awaken som landar på över 15 minuter. Det är ju så progressiv musik ska vara. Låååånga låtar......Visst finns det bra korta bitar som titelspåret och Wonderous stories och Parallels, men det känns inte som de får leva ut riktigt ordentligt. Överlag en bra platta, men det kunde varit så mycket bättre om låtarna fått leva........

Killer

2011-09-14T20:00:00.004+02:00

Det var ett tag sen sist. Främst för att det varit mycket på jobbet. Nåväl nu kör vi på. Sweden rock magazine #85 damp ned i brevådan härom veckan med ett grymt omslag med Alice Cooper. Tidnigen innehåller del 1av2 om historien om bandet (och en hel del annat intressant). Så vad kan då vara mer passande att skriva om här än bandets fjär

de platta. Killer. Den släpptes 1971 och inleder med smått fantastiska Under My wheels (just det, den som Guns n roses körde live). Sen fortsätter det bara m
ed hitlåtar, vissa enklare rocklåtar andra mer åt progressiva hållet. Desperado ska tydligen handla om Jim Morrison som dog tidigare under året. Halo of flies anser jag vara den bästa av de progressiva, men även Dead babies och titelspåret är väldigt starka. Släck lampan, tänd ljus och dra på den skiva och välkomna hösten!

Nu är det bara att invänta Coopers senaste platta. Har beställt fan edition utgåvan med lite extra godis som jag hoppas finns i brevlådan denna vecka.

Soundgarden live

2011-09-03T19:13:00.002+02:00

2010 återförenas Soundgarden. Vi får bland annat ett samlingsalbum och så detta livealbum. Plattan är inspelad under västkustturne'n 1996 och ger så albumtiteln: Live on I.5 (interstate 5). Vaxen innehåller 17 spår av mycket hög klass. Givna klassiker som Spoonman. Outshined, Rusty cage, Jesus Christ pose och Blackhole sun (med endast Chris Cornell), men även lite mer otippat är två covers med; Beatles - Helter skelter och Stooges - Search and destroy. Denna utgåva är en lyxig 180-grams dubbelvinyl i gatefold omslag. Tyvärr med endas vita innerpåsar, men ett fyrsidigt färghäfte medföljer så vad sjutton, inspelningen är helgrym. Bandet är verkligen på topphumör och så förstås, priset för vinylen var ynka 99 bagis.

Show no mercy!

2011-09-02T21:39:00.000+02:00

Så här har vi en riktig klassiker, Slayers debut från 1983. Får väl börja med att skriva att det faktiskt inte är så snabbt och tungt som Slayer är idag. Debuten, tycker jag, är mer av 80-tals heavymetal (givetvis i den tyngre skolan), men ändå ganska "snälla" låtar. Missförstå mig inte, det är grymt bra. Vi finner klassiker som Die by the sword, Antichrist, Tormentor och Black magic på denna vinyl. Vet inte riktigt vad detta är för utgåva (tar tacksamt emot info), men det är två extraspår, Aggressive perfector och Chemical warfare. Så trots att Slayer på detta album är influerade av Iron Maiden, Judas Priest och Venom är ändå det här vad som ändå får anses vara startskottet för välspelad extremmetal.

Tycker grabbarna ser mer ondskefulla ut på bilderna än musiken faktiskt är.

Nedan en poster som oxå följde med (utan Dave Lombardo, varför då månne)? Syntes han inte till vid fotograferingstillfället.

Plattan genomlyssnades med påverkan av en Innis & Gunn och en Newcastle....

Blue Öyster Cult - Cultösaurus erectus

2011-09-02T11:18:00.001+02:00

Efter att relativt nyligen besökt dinosaurieutställningen i Norrköping kändes det väldigt logiskt att lägga denna platta på skivtallriken. 5-årige grabben är grymt imponerad av äggen på skivans baksida. Måste ju tilläggas att albumtiteln känns lagom porrig, eller? Plattan släpptes 1980 och är producerad av Martin Birch (Iron Maiden, Deep Purple). En fantastisk inledning i och med Black blade den får dig att verkligen sjunka in i soundet och dras med in i musiken. Hela plattan har en mystisk stämning som är underbar, vassa gitarrer och sköna keyboardslingor. Andra spåret Monsters är en av det bättre också med lite jazzig underton, och så finns ju godbitar som Deadline och Lips in the hills på detta album.

Vill du ha en god musikalisk inledning på hösten är denna platta ditt soundtrack på en mysig kväll.....

Crystal Pride

2011-08-30T19:04:00.003+02:00

Svensk hårdrock från 80-talet är väl alltid intressant, eller hur? Crystal Pride bildades redan 1979 i Eskilstuna. Det här är deras första (och enda)? fullängdare o släpptes 1985 på Mill records. Kvinnlig sångare är det i bandet, Susie Christensen. Hon gör ett bra jobb och många stunder är det riktigt fin sleazesång. Många bra låtar som rock n' roll Gun, knocked out och out for love. Kollade inte låttitlarna när jag lyssnade, men hajade till när fjärde spåret nådde refrängen och jag trodde de sjöng Evil dwarf dock var det Evil force.

Kuriosa är väl att Fredrik Lindström spelade trummor i bandet fram till 1982.

Är du intresserad av svensk hårdrockshistoria är denna platta given i din skivhylla! (och nej iPhone inte i din skohylla som föreslås).

Min vinylsamling.

2011-08-29T18:42:00.002+02:00

Så där ja. Det är visst fler som diggar min vinylsamling. Senast jag beställde från Ginza (Metallica - Garage days 3 lp) fick jag med en plastficka och denna lapp. Jag var lite snabb att stryka artikelnumret såg jag nu (för jag trodde det var en rabbatkod). Artikelnumret är 8905 för det borde ju gå att använda av fler än mig.

Ta hand om din skivsamling!

/ Daniel

Mastodon - Live at the Aragon

2011-08-20T21:48:00.005+02:00

Vette fasen varför bildsatan visas upp och ned, den är inte så i original, men vill du se den från rätt håll gör du enklast i att stå på huvudet alternativt vrida på skärmen. Nåväl, efter en halvmils löprunda avslutas kvällen med en Mackmyra Special 06 i näven och livedvdn at the Aragon med Mastodon i spelaren. Utgåvan är en 180-grams dubbelvinyl i gatefold. Vinylen avlysnades igår, vilken hade ett fruktansvärt tungt ljud, men som ofta med livealbum lite sämre ljudbild än studioalbum. Konserten är inspelad 17/10 2009 på Aragon Ballroom i Chicago. Deras fantastiska platta Crack the

sky framförs i sin helhet och utöver det bjuds vi på fyra äldre spår samt en cover av Melvins The bit. På dvdn finns det möjligthet till både surround och stereoljud. Jag valde surround. Dock är det mest publikljudet som ligger i bakhögtalarna, så det är grymt tungt. Det är en riktigt rättfram konsert utan onödigt mellansnack. Bild, ljud och filmning uppfyller mina krav och det är en fröjd för öga och öra. Med på dvdn finns även Crack the sky - The movie, filmen som visas bakom bandet under konserten. Fet utgåva som starkt rekommenderas!

Queen - News of the world

2011-08-09T22:53:00.002+02:00

Queens sjätte album News of the world släpptes 1977. Detta är vinylutgåvan i fin gatefoldutformning. Skivan är i grymt fint skick bortsett från dessa förbaskade cut-outs. Varför? Plattan inleds med låten som är synonym med Queen: We Will rock you och efterföljs med lika stora We are the Champions. Tredje spår är Sheer heart attack. Du kanske undrar varför den är med på denna platta? Albumet med samma namn släpptes ju -74. Det är faktiskt så simpelt som att den inte blev klar förän till denna plattas utgivning. 4:e spåret, All Dead, all Dead, är lite lugnare med fint pianospel. Spread your wings fortsätter med det lugnare tempot. Avslutande låt på första sidan, Fight from the inside, återupptar det rockigare soundet igen. Get down make love är emellanåt riktigt rockig men så hackas den ned med ljudeffekter likt Star Trek och Star wars. Sleeping on the sidewalk är nån lustig bluesliknande låt, mindre bra. Who needs you är en lugn låt baserad på akustisk gitarr, även den mindre bra. It's late är det, tack och lov, lite mer riv och driv i. Avslutande My melancholy blues är som titeln antyder en lugn låt, pianobaserad. Sammanfattningsvis är det en grym inledning på albumet, sid 1 är rent av mycket bra, men sid 2 drar ned helheten alldeles för mycket. Så slutresultatet blir bara okej.

Heaven & hell - Neon nights 30 years of Heaven & hell

2011-08-09T20:53:00.005+02:00

Megasnygg dubbellp med en inspelning från Wacken open air 30/6 2009. Blodröda 180-gramsvinyler med den klassiska ängeln på labeln. Vackert! Tyvärr är det bara 11 spår på albumet, men jösses gosse vilka låtar det är sen. Eller vad sägs om dessa:

Children of the sea, Die young, Heaven & hell, Neon nights (från Heaven & hell)

Mob rules, Falling off the edge of the world (från Mob rules)

I, Timemachine (från Dehumanizer)

Bible black, Fear, Follow the tears (från The devil you know).

Fantastisk konsertinspelning med gruppen, gåshud på Ronnie James Dios sångprestation...

Exponering tavelhylla

2011-08-07T20:42:00.002+02:00

Jaha, då var det dags för lite förändring. För ett halvår sedan skrevs detta inlägg: http://spinningblack.blogspot.com/2011/01/omslagsexponering.html men nu är det alltså dags för utbyte. Tillbringade en semestervecka på Österlen. I Simrishamn besökte jag en nyöppnad nostalgiaffär och fyndade dessa två originalaffischer för 30 bagis styck. Gick ju givetvis inte att motså. Självklart kommer ramar införskaffas snarast så det kan bevaras i detta fina skick.

Accept - Eat th heat

2011-08-06T07:45:00.004+02:00

Accepts åttonde studioplatta släpptes 1989 och är den första utan bandets karismatiske sångare Udo Dirkschneider. Mikrofonen är överlämnad till David Reece som sköter jobbet som sångare bra, men visst det låter ju så klart inte som man är van att höra Accept. Reece är mer sleazeinfluerad. Det ska väl även påpekas att albumet släpptes ju 89 då sleaze och glammetal var som störst. Och visst har Accept hängt på detta, jag menar kolla bandfotona, det är ju lite mer hårspray tillagt än tidigare album. Och så albumtiteln i rosa! Det finns en del bra låtar som X-T-C, Generation Clash (som man gjorde en tvåa på Death row-albumet) Turn the Wheel (med Udo på körsång). Annars är det en hel del lugna låtar typ Def Leppard; Love sensation, Mistreated, Stand 4 what U R. Hade ett glamband gett ut skivan hade jag säkert tyckt den varit bättre, men man förväntar sig lite tyngre saker av Accept. På innersleeven är Jim Stacey medpresenterad med bild och angiven som gitarrist, det står även all guitars by Wolf Hoffmann?

Det finns även två olika omslag, det som jag har (bild överst), men även ett där det foto som är baksida på min används som framsida.

Gary Moore - Dirty fingers

2011-07-13T23:13:00.002+02:00

Då ska vi se om jag får till det här rätt. Skivan är inspelad 1981 efter att Gary gått skilda vägar från G-force. Plattan släpptes dock 83 i Japan och 84 i Europa. Utgåvan jag har är från 87 och omslaget skiljer sig mot originalet som bara visar en gitarr. Nåväl, albumet inleds med Hiroshima och vi får direkt höra Gary när han var dom bäst, som hård rockande gitarrist (även om bluesen är bra). Titelspåret följer liksom Bad news, riktigt bra rocklåtar. Don't let me be missunderstood är en Animals cover. Bra, men varför covers? Så har vi den väl kända Run to your mama. Vi vänder på plattan och bjuds på ett synthintro till Nuclear attack. Lite lagom rockiga Kidnapped följer så. Really gonna rock håller verkligen vad den utger sig för att vara. Lonely nights är så även den inom ramen för rock. Avslutande låten Rest in Peace är en riktigt vacker ballad såsom Gary brukar göra dem.

Vanligen brukar man kunna hitta Gary Moore album i de flesta reabackar med vinyler. Jag tycker de alla är värda att ha i skivsamlingen. Vill du inte ha alla bör du ha denna.

Witch - The hex is on

2011-07-12T22:18:00.004+02:00

Okej, okej jag köpte denna platta mycket på grund av omslaget. Jag menar det är väl vackert? Så vilka är då Witch? De är från Kalifornien, och spelade/hängde på samma hak som Wasp, Mötley crue och Guns n' roses. Tyvärr blev de aldrig signade till nåt stort bolag, mycket pga en tvist med Metal Blade records. The hex is on är deras debut ep och släpptes 1984. Det är riktigt bra hårdrock, inte alls så mycket glam man kan tro på bilderna. Cinderella (in black leather) och Nervous wreck är bästa örhängena. Ytterligare ett lyckat chansköp med bra hårdrock av ett band åtminstone inte läst nåt om innan införskaffa det av denna vinyl.

Cacumen - Bad widow

2011-07-07T23:29:00.002+02:00

Vilket tufft omslag, eller hur?

Omslaget fick mig att tro att det är thrashmetal, men se döm inte musiken efter omslaget. Det är nämligen så att denna skiva är gruppens andra album och sista under namnet Cacumen. 1986 bytte bandet nämligen namn till Bonfire och dem känner du väl till???

Det här är riktigt god hårdrock, för det var ju innan de blev lite mjukare och bytte namn. Visst finns det lite lugnare låter med vackra refränger, men flera är rätt så snabba. Faktiskt. Extra bra låtar är titelspåret, to old to rock och avslutande Rescue me.

Treat - Coup de grace

2011-07-07T15:16:00.003+02:00

Ja, ja okej det här är en cd. Jag köper faktiskt det också. Speciellt då det nalkas rea, denna hittade jag på cdon för 29 spänn. Och jösses vad nöjd jag är. Det är Treats comebackskiva efter 18 års tystnad. Och det kommet tillbaka i riktigt god form. Det är välspelad rock med väldigt kraftfulla refränger. Visst lite schlager är det väl över några, men det är ju lite andra band som är med i den tävlingen nu jämfört med när Treat hade sina glansdagar. Starka låtar; the war is over, tangled up och Skies of Mongolia. Mycket välproducerat och bra ljud, inte lika rockigt sound som det var på 80-talet, men det känns så klart fräscht.

Running Wild - Masquerade

2011-07-06T22:40:00.004+02:00

När jag var i Göteborg för att se Maiden i fredags blev det lite vinylspaning dagen efter. Var i en, för mig, ny butik som heter Street trash records. De hade ett väldigt bra utbud av metal på vinyl och en hel del rariteteter, bl.a. Poison - Flesh and blood first aid kit edition! I skyltfönstret hängde så denna godbit. Running wild - Masquerade på röd vinyl i Ex-skick till en billig penning. Plattan är del ett i en triologi på temat det goda mot det onda. Den släpptes 1995. Efter ett 2-minutersintro bjuds vi så på titelspåret som är en typiskt låt i RW- anda med singalong-partier. Demonized fortsätter i samma anda. Sen följer godbitarna på varann Lions of the sea, Rebel at heart, Wheel of doom och Metalhead. Av nån märklig anledning har detta sålt sämst av gruppens skivor, men visst nån ska ju ha gjort det också. Kommer ihåg att jag haft denna på cd tidigare, förpackad i trälåda. Tyvärr såld sen flera år tillbaka, men återgäldad givetvis med att nu ha vinylen. Undrar just hur många ex av denna vinyl som finns utgivna?

Iron Maiden @Ullevi

2011-07-02T18:39:00.007+02:00

Så var det äntligen dags att sätta sig på tåget mot Göteborg för att kolla på Maiden. Senast jag var på Ullevi var 08 och även då stod Maiden på scenen. Jag såg dem dock på förra året på Sonisphere. Jag anländer vid lunchtid till Danne och efter att ha umgåtts med hans söner en stund blir vi avlösta av hans fru. Vi beger oss in mot stan och börjar med en fish n' chips och en iskall. Väl mätta beger vi oss till bolaget förra att inhandla några ytterligare pilsner för att ta med till vattnet där vi sitter och steker. Vi går sen vidare till 7ans ölhall för en pilsner o sen till Parken för ytterligare en. Det börjar sedan bli dags att bege sig mot Ullevi stämningen och vädret är på topp! Inhandlar två mycket snygga turnét-shirts och ett program. Kom in lagom till Sabaton gick på scen (mao såg vi inte Graveyard). Sabaton var väl inget som föll mig i smaken men funkade väl som uppvärmare.

Snart drar Ufo's låt Doctor Doctor igång och alla vet att det är dags. Maiden öppnar som väntat med Sattelite 15...The final frontier. Ett perfekt öppningsspår i mitt tycke. Sedan får vi ytterligare en bit från nya skivan, Eldorado. Sen brakar det loss med 2 minutes to midnight. Vi bjuds på en hel del nyare låtar som The talisman, Coming home, dance of death och The wickerman. Riktigt roligt. Så klart ger dock publiken mest gensvar på låtar som The trooper, The evil that men do och Iron Maiden. Lite sämre tyckte jag Coming home och When the wild Windows blows. Bra på skivan men funkar inte riktigt live. Annars var det en grym show. Bandet på topphumör, perfekt väder och 56000 pers!

Nu på tåget igen mot Peking och ladda om för Big 4. Detta kommer dock ses på TV då familjelivet kallar mig hemåt.

TNT - Knights of the New Thunder

2011-06-26T00:35:00.003+02:00

Norska gruppen TNT's andra album släpptes 1984. Sångaren har byts ut till amerikanska Tony Harnell. Det här är fortfarande när bandet fortfarande spelar hårdrock mot vad de senare gör som mest kan klassas som aor. Inledande Seven seas är riktigt bra låt med tyngd i, släpptes som singel. Ready to leave fortsätter i samma stil sen kommer en kort instrumental bit för att sedan fortsätta med Last summers evil. Det här låter väldigt bra och i med sångaren väldigt internationellt. Plattans svag punkt kommet sedan i och med lugna Without your love. Andra sidan inleds med pärlan Tor with the Hammer. Break the ice även den bra hårdrock. Och så ska ju givetvis sångaren hyllas lite i låten USA:). Deadly metal är plattans bästa låt. Hade nån spelat upp den för mig och sagt att det var TNT hade jag inte trott på det för ett ögonblick. Det är snabb metal det här, påmi ner något om Helloween. Avslutande titelspåret är en härlig "kampsång" för metal. Nedan synes även det bannlysta omslaget som var för vågat för norrmännen. Tyvärr, för visst är det snyggare! Mycket bra platta som rekommenderas varmt och som inte påminner om kommande album om inte dessa faller en i smaken. Saknar tyvärr första albumet som även det är metal, men det enda av gruppen med norska texter!

Heavy Load- Blågul metal

2011-06-25T23:10:00.004+02:00

Det här är grunden till svensk metal, verkligen. Här har säkerligen band som Hammerfall, Helvetets port blivit inspirerade. Megacoolt omslag som passar musiken som handen i handsken. Det är riktig metal med tyngd i som Manowar etc. Albumet släpptes 1983, och är gruppens tredje och sista fullängdare. Plattan inleds med fantastiska Run with the devil. Det behövs inte många toner förrän man är fast i soundet. Jösses, så bra det är!
Fick tag på ett schysst exemplar med original innersleeve, poster och merchandiseformulär:)

Andra spåret The King fortsätter givetvis i samma goda anda, det här är riktig vikingmetal. Tredje spåret Swinging swords visar lysande expempel på dubbeltramp och marschtrummor fungerar finfint i metalsammanhang. Så kommer vi till skivans svaghet, enligt mig. Dreaming, en ballad. Varför? Nåväl, vi rättar till det genom att vända sida där vi finner titelspåret Stronger than evil. Mästerverk!
Nästa låt Free, är ju bara för bra. Och så klart som alla vet så är det ju Phil Lynott som lirar bas.

Saturday night och Roar of the north är fullständiga mästerverk även de som avslutar denna klassiska platta. Har du den inte saknar du ett stycke svensk musikhistoria, tillika ett stycke metalhistoria. Klassiker!!!

Portrait - Crimen Laesae Majestatis Divinae

2011-06-17T23:01:00.003+02:00

Portrait från Kristianstad släpper härmed sitt andra album. Jag fick tag i denna fina vinylutgåva 2lp (45 rpm flr bästa ljudkvalitet) på svart vinyl i gatefoldutformning med en poster.

Limiterad till 400 exemplar. I en tid då det nu är inne att spela 80-talsmetal är det lätt att det blir för mycket av det goda och kvaliteten skiftande. Så är dock inte fallet med Portrait, det här är överjävligt bra. Metal som påminner om tidiga Helloween, Running wild och framför allt Mercyful Fate och King Diamond. Varenda låt på plattan är höjdare så som du förstår rekommenderas denna platta allra varmast. Bästa låtar är Beast of fire, Bloodbath och Darkness forever. Der todesking är inspirerad av filmen med samma namn av Jörg Buttgereit, mannen bakom Nekromantik.

Europe live at Shepherds Bush London

2011-06-16T15:34:00.005+02:00

Idag låg ett paket i lådan med alldeles färska (releasedag 15/6) livekonserten med Europe från februari i år. Jag köpte blu-ray versionen med bonuscd och annat lull-lull som livematerial från Hovet 2009 och Grönan 2010, photogallery, dokumentär och två musikvideos. Totalt 3 timmar. Förhandsbokad från Bengans kom den också fullt signerad!

Ljudet är DTS HD 5.1 och bilden Full Hd 1080. Perfekt med andra ord. Konsertlokalen är lite mindre, rund och med balkonger. Livekänslan blir fantastiskt. Grym öppning med Prelude/Last Look at eden. Fortsätter med nya tunga The beast som följs upp av klassikern Rock the night med tillhörande allsång. Mer gammalt; Scream of anger. Bandet är verkligen i toppform. Mic inleder No stone unturned med en riktigt spacead keyboardslinga. Mer allsång i balladen Carrie. The getaway plan från Secret society-plattan tar oss tillbaka till det rockigare soundet igen. Sedan bjuds vi på en hyllning till nyligen avlidne Gary Moore, The loner. Vackert!!! Seventh sign blir en perfekt fortsättning i setet. Vem sa att Prisoners in Paradise-albumet är dåligt?? Tung låt med trallog refräng! Andra singeln (från senaste albumet) New love in town en låt om Joeys son Jamie. För mig kommer den alltid förknippas med min första dotters födelse i och med att albumet var nytt och vi lyssnade mycket på det då. Mäktig låt! Love is not the enemy blir konsertens andra låt från Secret society. Riktigt röjig låt. Känns som setet är genomtänkt att vi kör två rockigare låtar för att sedan ta en lugnare. More than meets the eye representerar så den rockigare sidan. I always the pretenders visar Joey upp sina gitarrtalanger. Start from the dark och Superstitious är kommande starka kort. Grymma! Doghouse är en ny låt. Kvällen avslutas givetvis med, just det, The final countdown. Extremt bra konsert med fantastisk spelglädje hos bandet, en lycklig publik, låtvalet spänner över många album och ger en lagom mix av nytt och gammalt.

Saxon - Call to arms

2011-06-09T22:28:00.004+02:00

Oj oj oj vad härligt att lägga på en alldeles färsk Saxonvinylen på svarven. Snygg gatefold, innersleeve med texter (tyvärr stämmer inte låtordningen till 100%) och vackra labels. Precis som det ska vara. Bara en poster saknas ;)
Plattan inleds med en ganska snabb låt, Hammer of the gods. Back in 79 saktar ned tempot något men styrkan ligger här i texten och tyngden på musiken samt i den sköna kören. Tredje spår, Surviving against the odds återtar öppningstempot. Soundet känns riktigt piggt, grymt! Mists of Avalon är en av favoriterna på plattan, mycket bra gitarrspelande i denna, stark sång av Biff. Titelspåret är i ganska lungt tempo med tunga riff.
Vi vänder på plattan och börjar med Chasing the bullet, mycket fokus på gitarrsolo, godkänd. Afterburner är en riktigt heavy-metalosande låt, snabb och med bra tyngd, tycker tyvärr Biffs sång inte funkar lika bra i detta tempo. When doomsday comes öppnar med en vacker keyboardslinga och tyvärr tycker jag keyboarden får allt för mycket fokus i låten och tar över den. Spår 9, No rest for the wicked återhämtar det tyngre soundet och den bättre sången hos Biff. Bra! Ballad of the working man tycker jag påminner en del om Thin Lizzys boys are back in town i gitarrspelet, bra låt hur som helst. Plattan avslutas med en orkesterversion av titelspåret, som faktiskt låter bättre än originalet (tur att inte det enbart var en bonuslåt på cd-varianten). Sammanfattningsvis ett mycket starkt album som kommer spelas flitigt. Mycket bra ljud på vinylen ska tilläggas. Grattis till er som kommet se dem på Sweden Rock!

Foghat

2011-06-04T12:39:00.005+02:00

Undrar om det är ett ålderstecken? För ett antal år sedan hade jag inte haft en tanke på att köpa en platta med Foghat. Foghat, det låter ju bara för mossigt. Och kolla in Roger Earls foto på baksidan, ser ju ut att vara med i Bee Gees. Eller är det så att det är först nu jag är mogen för riktigt svängig bluesrock kryddat med hård rock? Jag vill nog säga att jag nu är redo för lite hårdare bluesrock, för jädrar vad bra låtar det finns på detta album. Energized är gruppens tredje platta och släpptes 1974. Extra bra sväng i Wild Cherry, Golden arrow, Fly by night och Step outside. Rekomenderas; om du är mogen för riktigt bra rock!

Queens första

2011-05-29T11:41:00.002+02:00

Queens första självbetitlade album släpptes i juli 1973. Tillhör du den skara som tycker Queen är mesig rockpop tycker jag du skall lyssna igenom detta album. Här finns riktiga rökare som Keep your self alive och Liar. Samtidigt är det så mycket variation i låtarna så det är en fantasktisk resa att lyssna igenom detta album. Andra låten, Doin´all right, skrevs av Brian May och Tim Staffell när de var med i bandet Smile, dvs innan Queen. My fairy king är skriven av Freddie Mercury är första presentationen av hans fantasyworld, Rhye. Modern times rock n´roll är en annan av de bättre låtarna som faktiskt har trummisen Roger Taylor på sång. Plattan avslutas med en bra instrumental låt, Seven seas of Rhye.

Har du ännu inte fastnat för Queen? Börja genast med denna platta, en av deras bästa tillsammans med Sheer heart attack.

Kuriosa: På albumet står det "no synthezeirs" då många lyssnare tydligen trott detta på grund av ljudbilden!

David Coverdale's White snake

2011-05-25T21:04:00.002+02:00

Det här är första soloskivan av mr. Coverdale. Lätt att misstolka att det är Whitesnakes debut, men så är alltså inte fallet. Plattan släpptes 1977 och är mest att likna bluesrock framför hårdrock. På A-sidan finner vi svängiga låtarna Lady, Blindman (som även spelades in på nytt på albumet Ready and willin) och rockiga Whitesnake samt mindre bra låten Goldies place.

B-sidan inleds med Time on My side, en bluesig låt i förväntat tempo. Sedan kommer balladen Peace lovin' man, med tillhörande kvinnlig kör, lite för mesig för min smak ska sägas. Nästa spår, Sunny days och Jole in the sky fortsätter i ungefär samma anda men utan körerna. Avslutande Celebration är en riktig bluesrökare och en smart avslutning på plattan. Synd att inte alla låtar har samma stuk som sista låten.Lite kul att vid varje personnamn står det instrument och dryck. Coverdale kör scotch n' coke och Roger Glover iced Tea!

Grand funk - Phoenix

2011-05-16T22:08:00.004+02:00

Visst är det väl härligt att upptäcka gammal 70-talsmusik som man missat och som är helt galet bra! Just så var min känsla när jag lade denna platta på svarven. Grymt coolt omslag, alltid trevligt med gatefold skall tilläggas. Det här är gruppens sjätte album och släpptes 1972. Plattan inleds med instrumentala Flight of the Phoenix och den härliga 70-tals känslan infinner sig genast. Vi bjuds både på orgel och klarinett liksom piano. Andra extra bra låtar är Someone, Rain keeps fallin och singeln Rock n roll soul.

Whitedsnake - Forevermore

2011-05-01T08:18:00.003+02:00

Jag var hos lokala skivhandlaren igår för att sig mig lite om i hyllor och backar. Hade ställt in siktet på Whitesnakes senaste album, och så blev ju som synes även resultatet av besöket. Var dock en stund velig i vilken utgåva jag skulle ha. Å ena sidan en cd i digipack med bonuslåtar och dvd med making of...å andra sidan en dubbelvinyl i gatefold utan lull lull. Valet föll till slut på vinylen. Lite trist att missa extralåtar, men så är det ju för det mesta. Finns ju även en box med vinylen, cd, dvd, poster och lithografi, men hur många är så die hard att de pyntar nästan 900 spänn för detta. Utöver att det är gatefold på den inhandlade vinylen är det värt att nämna att innerpåsarna är vita, vilket ses som väldigt torftigt och tråkigt, dock är labeln på ena sidan av skivan snygga, en med loggan och den andra med herr Coverdale.

Musiken då? Öppningsspåret Steal your heart away är en stark rocklåt ala klassisk 80-tals Whitesnake. All out of luck är ungefär lika rockig och det här låter riktigt bra. Tredje spåret, love Will set you free drar ned både tempot och betyget en aning, tyvärr. Easier said than done drar ned ovanstående parametrar ytterligare och jag blir orolig för vad som komma skall som spår fem. Tell me how drar tillbaka till det mer rockiga soundet och herrejösses vilket gitarrsolo vi får lyssna till. I need you (Shine a light) är väl vad jag vill kalla en midtempo-låt. One of these days för oss åter till balladhörnan. Love and treat me right leder oss åter till lite rockigare sound. Loven and treat me right är väl typ midtempolåt, helt okej. Sen blir det lite giftigare i och med Dogs in the street (en av det bättre och tyngre låtarna på albumet). Fare thee well och Whipping boy blues håller godkänd klass och avslutande My evil ways och titelspåret hör även de till de bättre bitarna på albumet. Overall ett klart godkänt album, men ingen direkt låt med hitpotential. Kan tänkas att albumet växer med fler lyssningar.

Tattooed love boys

2011-04-28T20:16:00.003+02:00

Efter att han kört lite tyngre och snabbare plattor i de senaste inläggen är det väl dags för en sleazeplatta, eller hur? Här har vi Tattooed love boys platta Bleeding hearts and needle marks från 1988. Gruppen blev väl inte så jättestora när det begav sig, vilket är lite underligt för de är riktigt bra. Vi finner schyssta partyhöjare. Starka refränger och mängder med koklockor! Riktigt bra låtar som Doin' it for the jazz, Sweet Little ragamuffin, Sticky stuff och Who ya bringing to the party. Sångaren Chris, CJ, Jagdhar gick senare med i gruppen The Wildhearts för info.Som sagt riktigt bra partyplatta som rekommenderas å det varmaste.

Flotsam and jetsam

2011-04-27T22:27:00.002+02:00

Vi fortsätter i den lite snabbare skolan. Det här är thrasharna Flotsam and jetsams debutalbum, Domsday for the deciever, från 1986. Den enda skiva med gruppens låtskrivare och bassist Jason Newsted, som ju bekant ersatte Cliff Burton i Metallica efter dennes död. Är den inte cool på bildvinyl, så säg. Vilket konstverk, är inte monstret för läbbigt?

Plattan är riktigt bra och man förundras varför inte detta band slog bättre än vad det gjorde. Extra bra låtar är Hammerhead, titelspåret (som klockar över nio minuter) och Metalshock. Fade to black (samma som Metallica, ja) är ju också go'. Vill du ha bra 80-tals thrash rekommenderas detta album å det varmaste.

Branded and exiled

2011-04-25T20:58:00.002+02:00

Andra plattan från Running Wild, Branded and exiled släpptes 1985 och fortsätter i samma speedmetal-anda som debuten. Texterna är inte lika satanisktinriktade utan här fokuseras mer på krigstemat. Titelspåret har en stark refräng som får oss att minnas titeln om det så är kl 4 på natten, Mordor (Tolkien-inspirerad så klart) är en av plattans (ja, kanske till och med en av gruppens bästa låtar)! Fight the oppression, Evil spirit och Marching to die är alla snabba och tunga låtar, medan avslutande Chains and leather är lite mer inriktad på fotbollskörer. Innersleeve till den utgåva jag har är ena sidan reklam för utgåvor på Noise-etiketten och andra sidan är helvit?! Vad har du för innersleeve? Bandfoto eller texter, eller vad finnes? Hur som grym platta som skall innehas i varje metalheads samling!!!

Running wild - Port Royal

2011-04-16T12:02:00.003+02:00

Vi kör vidare på Noise-etiketten och Running wild. Det här är gruppens fjärde album och det andra med pirattema (1a är Under Jolly Roger) som kom att starkt förknippas med gruppen tills de gick i graven 2009. Detta album släpptes 1988 och är mycket mer lättlyssnat än de två första plattorna. Här finner vi stora körer, feta riff och klatchiga refränger (som ett hårt Poison, ha ha)! Starka kort är titelspåret, Raging fire, Conquistadores och warchild.Kanonalbum helt enkelt. Given på vinyl såklart. Leta redan på den under dagen som är tillägnad skivaffären, det är Recordstore idag!

Gamma Ray - Heading for tomorrow

2011-04-14T22:52:00.004+02:00

Okej, tillbaks till ordningen, vi kör vinyl igen. Vi fortsätter på Noise-etiketten och tysk powermetal. Det här är Gamma rays debutalbum från 1990, mest känd är väl gruppens gitarrist Kai Hansen som lirade i Helloween innan. Tycker att skivan påminner en hel del om Helloweens glada powermetal. Många bra låtar som Lust for life, Heaven can wait, och 14 minutersspåret tillika titelspåret Heading for tomorrow är riktigt bra. Free time känns lite väl rolig och så finns några godkända spår som Money och Space eater. Just ja, The silence hör till ett av de bättre spåren. Gillar du Helloween, ska du definitivt ha denna i en av dina skivbackar för plattan är bra.

Paradise lost - Draconian times legacy edition

2011-04-14T22:05:00.007+02:00

Jaha, hur ska detta förklaras då? Inlägget innan detta innehåller såklart en hyllning till vinylen och så dyker det nu upp en cd, dessutom med en bonus dvd med albumet i 5.1 dts-mix. Jo, först och främst är det för att detta album är ett av mina favoritplattor all time. Och till Running wild slank det ned två Fuller´s London Porter. Mixen är inspelad i Örebro (där även senaste Paradise lost albumet spelades in). Denna Legacy edition innehåller en cdversion som är remixad i nämnda studio 2011, med 2 demos (Enchantment och Last desire) samt 5 låtar live från Tyskland 1995. Och så på dvd då, hela albumet i 5.1 mix med dts-ljud och tre videos. Dessutom några nya linernotes och bilder i cdhäftet. Så hur är då albumet i detta ljudformat? Tja, jag håller ju detta album mycket högt och måste säga att mina förväntningar på detta nog var ställda för högt, för tyvärr tycker jag inte det är speciellt märkvärdigt. Dessutom är jag tjurig nu när jag ser att det finns en collectors edition digipack med hardcover och jag har en sketen jewelcase, fan jag ska hålla mig till vinyl.......tröstar mig för tillfället med att jag har skivan även i Commemorative and tour package med tillhörande bonuscd med singelbaksidor och livelåtar i en digipack box hög som två cd och så tar jag nog en Innis&Gunn rum cask.....

Running wild - Gates to purgatory

2011-04-14T21:20:00.004+02:00

Jösses vilket fint skick på denna gamla vinyl, som ny. Det riktigt blänker om den och gott luktar den också! Pyntade lite över 200 för den nyss, så det är ju härligt att skicket är som det är...

När jag halar ut vinylen uppenbarar sig en tuff Running Wild logo,

men fan vad tråkigt, en vit innerpåse. Jag menar, jag blir riktig ledsen när jag finner denna bild som tillhör innerpåsen,

denna bild säger mer än tusen ord, man är garanterad tuff metal.

Det här är gruppens debutalbum från 1984, ett par år innan de ger sig an den berömda piratimagen. Det här är lite mörkare, inte riktigt sataniska texter, men nära inpå. (Om man mot förmodan har detta alster på cd så finns ett bonusspår som heter just Satan). Låttitlar som Black demon, Soldiers of hell och Diabolic force säger ju en del. Mycket välspelad trash/speed metal, med starka texter som etsar sig fast. Det här är riktig metal så som den är menad att låta.

Se till att utöka din vinylsamling med denna klassiker som klockar in på dryga 33 minuter.

Aerosmith - Get a grip

2011-04-13T21:54:00.003+02:00

Sååå vad sägs om detta hitfyllda album på vinyl då? Inte helt vanlig med tanke på att den släpptes 1993 och vinyl var väl då inte det hetaste formatet. Det är en dubbelvinyl, tyvärr icke i gatefoldutförande. Det här är det album Aerosmith sålt mest exemplar av och det är förståeligt. Plattan är fylld med radiovänliga hits som Livin´on the edge, Cryin´, Crazy och Amazing. Dessutom släpptes Eat the rich och Fever som singlar. Till detta gjordes även grymt snygga videos och dessa spelades flitigt på MTV. Såklart gjorde detta sitt till i försäljningssiffrorna att ha med Alicia Silverstone i några videos. Erkänn! Förövrigt får jag väl tillkännage att jag gillar förra plattan Pump bättre, men att denna dock är en god uppföljare.

Blue öyster cult - On your feet or on your knees

2011-04-03T22:13:00.001+02:00

Helgen avslutas med genomlyssning av en riktigt skön liveplatta BÖC' s On your feet or on your knees. Den släpptes 1975 och innehåller spår från gruppens tre första album samt två covers (en är klassikern Born to be wild). Jag ska väl först erkänna att BÖC inte tidigare varit nåt band som intresserat mig nämnvärt, men efter den kväll har jag helt ändrat inställning. Herregud vilket band detta är så skönt tungt proggiga. Fler plattor ska lätt inhandlas tipsa mig gärna om dina favoriter. Extra bra bitar på detta livealbum tycker jag är Harvester of eyes, Seven screaming dizbuster och Cities on flame.

Svensk sleaze: Snakepit rebels

2011-03-30T22:28:00.004+02:00

Vi återkommer till svenska band igen efter utflykten till England och Thunder. Det här är sleaze så det slår härliga till. Alltså bara namnet; Snakepit rebels, så coolt! Kolla stylingen; snygga jeans, boots med kedjor. Ja, allt är ju perfekt! Plattan som är gruppens första släpptes -91 vid en tid då Guns n' roses var som störst och visst är likheterna stora kring imagen. Musiken är dock inte lika skitig som Gnr. Det är riktigt bra rocklåtar med schyssta körer och fokus på refränger och snyggt gitarrgnidande. Extra bra låtar äro Dirty Billy, powerballaden You left me, singeln Sex booze and tattoos, Sold my soul och Lady in black. Gillar du svensk sleaze ala Swedish erotica, Reptile smile etc är detta ett givet köp. Själv kommer jag jaga uppföljaren Dustsucker (troligen blir det på cd då vinylen verkar väldigt svår).

Thunder - Backstreet symphony

2011-03-29T22:47:00.003+02:00

Vi lämnar spåret med svensk metal för stunden och drar över till England. Det här är brittiska bandet Thunders debutalbum från 1990. Riktigt bra gitarrbaserad bluesrock är väl främst vad det är. Många mycket starka låtar på plattan som She's do fine, Dirty love, Higher ground, titelspåret, Love Walked in, An englishman on holiday. Ja du ser, många bra låtar på detta album. Bara till å köpe. Andy Taylor har producerat (är det han från Duran Duran eller är det bara nån med samma namn)? Lite kul är att alla i bandet lagt till med ett extra mellannamn. Vad sägs om: Daniel "Don" Bowes, Luke "Great" Morley, Ben "Benny the jazz" Matthews, Mark "Snake" Luckhurst.

Helvetets port - Exodus to hell

2011-03-28T22:56:00.003+02:00

Vi fortsätter med svensk metal. Det här är bandet Helvetetes ports debut från 2009. Schysst vinyl med poster och texter på baksidan samt en extra turnéposter som bonus. Generöst! Grabbarna ser riktigt 80-talsmetal coola ut. Jag menar kolla in kläderna, frisyrerna och mustascherna! Så vad säger vi då? Bandnamnet; Helvetets port, hmmm känns väl så där lagom krångligt tycker jag. Efter att ha lyssnat två gånger på albumet har jag svårt att veta om bandet menar allvar med sin musik. Är det ploj eller allvar? Produktionen känns lågbudget. Musiken är väl okej, NWOBHM-sound men det känns lite för platt ändå. Sången vet jag inte vad det är med Emellanåt helt okej för att sedan låta mer som en skadad katt. Vissa låtar var sin charm som Shogun, och titelspåret Exodus to the samt Helvetets port. Finns även låtar med svensk text som Huvudlös gestalt och Djävulens triangel. Och i vissa låtar blandas svenska och engelsk som i Killers in the sand. Avslutningsvis vill jag säga att plattan har ett visst underhållningsvärde, men där stannar det.

In Solitude

2011-03-28T17:36:00.004+02:00

Svensk metal är starkare än nånsin nu tycker jag. Som bekant är ju Ghost i ropet nu, och fler band är på gång som bl.a. Graveyard och så In Solitude som detta inlägg presenterar. Gruppen kommer från Uppsala och har ett gäng spelningar bokade framöver bl.a. ihop med Ghost. Detta är deras debut och skivan på bilden är en tredje upplaga (guldvinyl) som finns i 500 ex. Innehåller som synes även en poster.

Musiken är tuff 80-tals hårdrock och vissa tankar går väl lite till Mercyful Fate, främst pga textinnehållet för sångaren Hornper har inte riktigt lika ljus stämma som King Diamond. Hur som helst svinbra platta med favoritlåtar som In the darkness, Witches sabbath och The monolith. Gillar du tuff metal som osar 80-tal gärna med texter om Hin Håle och attribut som upp-och nervända kors är detta något för dig. Gillar du Ghost, tvivla inte köp så även detta mästerverk!

Skivmässa

2011-03-26T22:07:00.003+01:00

Var till grannstaden Linköping och besökte skivmässan som faktiskt anordnades för 50:de gången. Arrangör: Get back records Plats: Cupolen. Anlände till mässan ganska exakt 11:00 och räknade med att det skulle bli en del köande, men det visade sig att jag kalkylerat fel, det var bara att glida in (efter att ha pyntat en halv hundring förstås). Det var rätt så mycket folk i lokalen och jag tyckte att flertalet trängdes bland metalbackarna. Blev en del inköp, men saknade några jag velat köpa, som Manowar - Triumph of steel och Mercyful fate - Melissa (fanns ett slitet ex för 90:- och ett fint för 300:- men tyckte inget av alternativen föll i smaken). Så vad blev det för inköp då? Jo, en del var för att fylla hål, som Alice cooper - Killer, Maiden - Seventh son och Death on the road, Judas priest - Painkiller. Några nyköp som Helvetets port, In solitude och Terrorama. Några billiga sleaze som Reptile smile, Poison och Thunder. Och så en Kissbootleg They only Come out at night (Stockholm 1984). Grymt ljud. Har haft den förrut men sålt den, då med Bruce Kulicks signatur som jag fick 1999). Så blev det två posters oxå; Tiamat - Amanthes och Type o Negative - Sympathy for the devil (som nog åker in i ram och upp på väggen). Avslutade besöket med ett köp av plastfickor av den kände tysken. I detta inlägg blir det bara en redovisning av inköpen. Många av plattorna kommer presenteras enskilt framöver.

Yale bate - On the prowl

2011-03-23T22:44:00.001+01:00

Så nu var det dags för en 12-tums maxi. Det är väl alltid härligt att få hem svenska Hairmetal-band på vinyl. Denna grupp vann faktiskt RockSM 1988 och på trummor finner vi ingen mindre än Jacob Samuel (numer sångare i The Poodles), som dock i detta band lyssnar till namnet Jake Samuel (lite coolare eller hur)? Första låten, Dancin' outta controll är en riktigt bra sleazelåt och andra spåret Take it öppnar lite tuffare. Sid 2 inleds med balladen Closer to your heart, en mycket bra powerballad faktiskt och sista låten (Why Don't you) Come along är en riktigt schysst hairmetal låt med fokus på riktigt bra körer. En given maxi för dig som gillar svensk hårdrockshistoria.

Triumph - Just a game

2011-03-23T22:12:00.004+01:00

Jösses vilket coolt omslag. När man håller ett skivomslag av den här kalibern i händer blir man återigen påmind om hur härligt detta format är, vinyl!
Ett utvikbart omslag med en bild blir ju väldigt stor och mäktig. Här ser vi en riktigt futuristisk bild, skivan släpptes 1979. På insidan av omslaget finns en spelplan och ett spel där du ska få bandet att nå toppen! Musiken då? Albumet är gruppens tredje och har faktiskt något att erbjuda de flesta; lite tyngre rock, Aor och blues. Topplåtar enligt mig är Lay it on the line, Hold on och American girls. Köp!

Warrant - Dog Eat dog

2011-03-22T21:31:00.001+01:00

Kammade hem denna vinyl för nån vecka sen på Tradera. Ibland är det konstigt vad man får betala för vinyler. Denna är i toppskick och släpptes 1992, dvs då många gått över helt till cd och vinyl förkastades av många. Detta resulterade i mindre upplagor av vinyler och är således svårare att hitta billigt idag. Denna platta fick jag pynta 19kr för så jag är mer än nöjd.

Det här är gruppens tredje platta. De två första är starka hairmetal-plattor medan denna är lite mörkare och tyngre. Riktigt bra låtar är öppningsspåret Machinegun, och sedan Hole in My Wall, Hollywood (so far so good). Plattan är bra, men enligt mig skulle de fortsatt i hairmetal riktningen istället. Albumtiteln är tagen från en Ted Nugent-låt by the way.

Extreme

2011-03-21T15:54:00.001+01:00

Funkrockarna Extremes debut från 1989 är riktigt örongodis! Det här är ju som ni vet innan det stora breaket med dunder powerballaden More than words. Debuten tycker jag innehåller mer tyngd i låtarna och sätter gitarrspelande långt fram. Tre singlar släpptes från plattan Kid ego, Little girls, Mutha (Don't wanna go to school today) och så skrivs det om en fjärde singel Play with me (återfinns på Bill and Teds bogus journey soundtrack), men denna finns inte med på min vinyl så då tycker jag inte den kan räknas. Dock får man som bonus på vinylen ett gitarrsolo som intro till Mutha. Har du inte denna record, skaffa den. Har du den, lyssna på den igen.
Ps. Frisyrerna var bättre förr!

Steelheart

2011-03-14T10:21:00.002+01:00

Hur kan jag ha missat detta fantastiska sleazeband? Det är en stor fråga mina vänner, för det här är alldeles utomordentligt bra sleaze i stil med Slaughter, Poison och White lion.
Det här är gruppens debut från 1990, innan bandet tog namnet Steelheart hette de Red alert, men det var visst upptaget. Miljenco Matejevic har en fantastisk röst och powerballaderna haglar liksom de övriga sleazestänkarna. På debuten finns guldkorn som Love ain´t easy, Everybody loves Eileen, She´s gone Down n´ dirty, ja faktiskt är alla låtar kanon.
Gruppen släppte efter denna platta ytterligare ett album, Tangled in reins, innan de splittrades efter att nämnda sångare fått en ljusrigg i skallen (?). Dock spelar de nu igen och 2008 släppte de albumet Good 2 be back.
Andra plattan skall tydligen vara mer åt Guns n´ roses hållet så den blir det givetvis att inhandla så snart tillfälle ges. Just det, du har sett rätt, det är en cd jag köpt, men så snabbt som bara går ska jag hitta debuten och uppföljaren på vinyl :) Så se nu till att upptäcka detta band om du tidigare inte gjort det....

Avslutande inlägg på boxsamlingen

2011-03-11T13:13:00.005+01:00

Då avslutar vi inläggen om boxar, här är de sista fem (dock kommer säkerligen fler i framtiden)
In flames - Lunar strain remastrad cd, bonusspår, patch, pin & poster.

In flames - Subterranean reamastrad cd, patch, pin & poster

Kent - 10 cdbox med alla skivor fram till och med röd. Unika omslag.

Paradise Lost - Draconian times tourpack med bonuscd med livematerial, b-sidor och videospår.

Manic Street preachers - Journal for plague lovers hardcover book, 2 cd varav 1 med demoinspelningar. Konstigt nog för att vara deluxe edition saknar denna utgåva det gömda spåret Bag lady........

Boxar omgång 5

2011-03-11T13:11:00.002+01:00

The life and crimes of Alice Cooper 4cdbox, tyvärr en nyutgåva och inte den långa boxversionen. Innehåller studiomaterial, b-sidor och tidigare outgivet material.

U2 - How to dismantle an atomic bomb Collectors edition bestående av hårdinbunden bok, cdn och en dvd med dokumentär samt 6 bonusvideos.

Hammerfall - Legacy of kings box innehållandes cdn, sticker, plektrum samt signerat foto på varje medlem.

Oasis - Dig out your soul cd, vinyl och dvd. Läs mer i tidigare inlägg:
5 kg britpop (sök i bloggen).

Avslutningsvis Judas Priest Nostradums på 3 lp, 2 cd med tillhörande hårdinbunden bok och poster!

Boxar del 4

2011-03-06T18:59:00.003+01:00

Då kör vi på med del 4 i boxsamlingen........ Här ser vi två plåtboxar med sjutums singlar med The Almighty (Free n´easy och Wild & wonderful) samt en box med singeln Devil´s toy innehållandes en patch.
Mera The Almighty, Little lost sometimes 12" i tjock kartongbox med 4 stickers.
Ytterligare The Almighty Free n´easy 12" i tjock kartongbox med superstor poster.
Guns n´ roses Destruction, Lies, the road to illusion innehåller 2 cd Appetite for destruction och Lies, November rain på bild 12:a samt en poster. Det är en tysk box som gavs ut 1992.
Bruce Springsteen & the E-street band live 1975-85. Fem vinyler........

Boxar del 3

2011-03-04T10:55:00.003+01:00

Del 3, here we go: Metallicas Death magnetic, utgiven på fem stycken tolvor. Type o negatives platta Dead again på röd dubbelvinyl, bonusvinyl live 1999 Bizzare Festival, bonusdvd Wacken 2007 + albumet i MP3-format, stor booklet samt en exklusive t-shirt.

Dream theatre - Black clouds and silver linings. Förpackat i en snygg sammetbox finns albumet på en cd, en cd med alla låtar instrumentalt, en cd med 6 covers, albumet på en dubbelvinyl (180 grammare), litografi samt en musmatta.

Depeche Mode - Sounds of the universe deluxe boxset innehållandes 3 cd, 1 dvd, 2 hårdinbundna böcker á 84 sidor, poster, badges samt vykort. Riktigt fet box!!!

U2 - Joshua tree 20th anniversary super deluxe edition, innehåller albumet i remastrad version, en bonuscd, en dvd med livematerial och dokumentär, vykort och en hårdinbunden bok.

Vill du veta mer om innehållet i någon box så fråga gärna.

Boxar del 2

2011-03-04T09:48:00.005+01:00

Vi kör på med del 2 i boxsamlingen: Här nedan ser vi Pink Floyds 2 cd-utgåva Is ther anybody out there? The Wall-albumet i livetappning. Snygg hårdinbunden bok med cdskivorna i. Bruce Springsteen - Born to run 30-årig jubileumsutgåva med cdn remastrad, dokumentären Wings for wheels och en live dvd från London 1975.

Kiss The boxset består av 5 cd med blandat outgivet material, medföljer även en booklet med kommentarer till alla låtar (jag har tyvärr inte guitarcase utgåvan).

Backyard babies Them XX, för att fira bandets 20-års jubileum gavs denna box ut med 3cd och 1 dvd förpackat i en snygg fotobok.

Boxar del 1

2011-03-03T21:56:00.004+01:00

På skivsamlarforumet recordnerds.se har man nyligen startat en tråd som heter Trevliga boxar i er skivsamling. Så klart är detta skitkul och jag måste ju så klart visa upp boxar ur min samling här. En fröjd för skivsamlarögat. Håll tillgodo! Vi börjar med en 4cd box med The doors innehållandes 3 liveskivor och 1 skiva med bandets favoritlådar, inkluderar även en snygg booklet.

Kents skiva Röd i deluxebox, innehåller cdskivan, trippel vinyl 10", 118-sidig bok samt usb-minne.

The Stone roses 20 årsjubileumsbox av plattan med samma namn. Innehåller 3 cd, 3 vinyl, dvd, 2GB usb-minne, 6 art prints, 48-sidig hårdinbunden bok, allt förpackat i en riktigt fet box.

Del 1 av boxarna avslutas med Metallicas coffinbox på Death magnetic, innehållandes limiterade digipack cdn, cd med demos, dvd making of, t-shirt, poster, 4 plektrum, keychain, backstagepass, kod för nedladdning av livealbums och en posterflagga.

Nazareth - Hair of the dog

2011-02-27T13:15:00.002+01:00

Nazareth, ja det trodde jag nog inte skulle hamna på min blogg för ett tag sen. Måste ju erkänna att jag många gånger stött på skivor med gruppen i reabackar och på loppisar utan att bry mig föga. Fick dock för mig att bjuda på denna vinyl, främst pga titelspåret som ju Guns n´ roses gjort cover på. Så lyssnade jag på den igår kväll, och jädrans så positivt överraskad jag blev. Det här är ju en riktigt bra rockplatta! Titelspåret är inte helt oväntat det bästa spåret på albumet. Andra som är extra bra är Changing times, Beggars day, Please don´t judas me och balladen Guilty.

Konstigt nog byttes Guilty ut mot Love hurts (ja, just den balladen) på de amerikanska utgåvorna.

Plattan är gruppens tredje och släpptes 1975. Lite kul är att låten Hair of the dog oftast tros heta Son of a bitch (texten går now you´re messin´with a son of a bitch). Gruppen ville egentligen döpa albumet till Son of a bitch, when guess what det tyckte inte skivbolaget, och vem är det som bestämmer?

Är det värt att kolla upp fler Nazareth-plattor? Har aningar om att Razamanaz ska vara bra, men tips på om fler är köpvärda önskas. Vi snackar givetvis på vinyl :)

House of lords

2011-02-26T22:23:00.003+01:00

1987 bildade keyboardisten Gregg Giuffria (Angel, Giuffria) bandet House of lords. Debutalbumet släpptes på Gene Simmons skivbolag $immons records 1988. Såklart påminner det en hel del om Giuffria, men man får ju säga att keyboarden inte är riktigt lika framtonande. Väldpelad AOR får man ju trots allt säga att det är, med betoning på rock Största hiten på plattan blev I wanna be Loved. Andra godbitar i mitt tycke äro: Edge of your life, Love Don't lie, Under blue skies (bästa enligt mig). Bandet släppte två plattor till (varav en på $immons records) innan de tog paus fram till 2004. Idag spelar de faktiskt fortfarande. Jag kan rekommendera denna platta, så köp den om du bläddrar fram den i en gammal Prippsback. Själv kommer jag lätt köpa uppföljaren Sahra.

Pumprock: Helloween - Judas

2011-02-26T21:06:00.003+01:00

Denna ep släpptes 1986. Allstå efter första ep:n Helloween och första fullängdaren Walls of Jericho. Jag tycker att den här perioden (+ förstås Keeper of the seven keys-eran) är Helloweens storhets tid. Det är riktig tysk speedmetal, och fasen vad bra det är! Enligt baksidan av omslaget är låtordningen (som synes på bilden) dock ej överensstämmande på själva vinylen. Där ligger Judas först följt av Victim of fate och Cry for freedom. Ride the sky och Guardians är inspelade live (troligtvis är det dock inte äkta utan bara pålagt publikljud, då introt av Starlight hörs innan Ride the sky sätts igång. Skumt)! Judas är hursom en riktigt tung låt och faktiskt en av mina favvolåtar med Helloween. Victim of fate är än snabbare, och man får med denna lov att säga att Helloween gör själ för att tillhöra genren speedmetal.

Bullet - Highway pirates

2011-02-16T21:32:00.003+01:00

HEAVY METAL!

Bullets tredje platta släpptes nu i dagarna och idag fick jag hem mitt exemplar. Givetvis på vinyl. Snygg gatefold-utgåva, svart vinyl och så medföljer en bonusposter. Härligt! Undrar hur den ter sig på cdutgåvan, ha ha ha! Nåväl, titelspåret är även inledningsspåret på albumet och i början på denna låt busvisslar ingen mindre än Saxons Biff Byford. Kanonlåt för övrigt. Spår 2 Back on the road inleds med ett muller från Bullets ökända turnébuss. Låtarna håller en jämn klass med lite extra styrka i titelspåret, Stay wild, Knuckleduster och Heavy metal dynamite. Det här är grym party hårdrock med klass. Härliga riff och refränger bjuds det på i samtliga låtar. Vill du ha hederlig heavy metal är det här nåt för dig. Särskilt om du gillar Accept.

Thin Lizzy - Fighting

2011-02-13T19:25:00.006+01:00

Får ju först och främst erkännat att jag inte har nån större koll på Thin Lizzy´s diskografi.

Denna platta visste jag inte ens om, aldrig ens sett omslaget tidigare. Det här är i alla fall gruppens femte platta och släpptes 1975. En riktigt tight skiva där gruppen börjar få till sitt typiska sound. Inleds med fantastiska Rosalie. Sen kommer For those who love to live, tillägnad fotbollsspelaren George "Pist" Best (som dog till följd av alkoholism). Tredje spåret, Suicide, är den rockigaste på hela plattan. Europe gjorde faktiskt en cover på den på albumet Almost unplugged 2008. Nästa låt äro Wild one, den är dock inte ett dugg vild. John Norum gjorde en cover av denna på sin debutplatta Total Control.

Sen drar vi åter upp tempot i Fighting my way back. Första spåret på andra sidan, King´s vengeance är en typisk Lizzy-låt, du vet vad jag menar (hoppas jag). Åsså drar vi ned tempot igen i Spirit slips away. Silver dollar har ett grymt gung. Freedom song har riktigt schyssta gitar

slingor och en härlig text. Avslutande Ballad of a hard man är, trots namnet, ingen ballad utan en sista rocklåt. Överlag en riktig bra 70-tals rockplatta, men jag får nog säga att den har lite för många lugna låtar och partier. Omslaget som ni ser högst upp är det Nordamerikanska som jag har. Bilden längst ned är den europeiska. Baksidan påminner, i alla fall mig, om nån billig samlingsskiva utgiven på 80-talet, men så är alltså inte fallet.

Motörhead shiraz vin

2011-02-08T19:44:00.004+01:00

Så landade äntligen Motörheads shirazvin i mitt hem. Var ju bara tvungen att skaffa det. Finns än så länge bara att beställa från Systembolaget, en låda om sex flaskor. Styckpriset är 119 kr. Vinet är från Australien, år 2009 samt på 13,5% alkohol. Vinet tycker jag är relativt lättdrucket, inte så mycket tyngd i som jag hoppats på. Det är okej, men det saknar det där extra.

Så här beskriver leverantören Grapes vinet:

SCM och Motörhead har tillsammans tagit fram detta vin, Motörhead Shiraz 2009 och valt oss på Grapes som leverantör. Vinet har en mycket fruktig doft med inslag av vanilj, björnbär, plommon, eukalyptus och lakrits. Smakrikt fruktigt vin med inslag av mörka körsbär, björnbär, vanilj, plommon och fat. Med mjuka avrundade tanniner. Njut av Motörhead Shiraz med till t.ex. grillade lammkotletter med vitlök och rosmarin. Passar givetvis också till andra rätter med lamm eller nötkött samt pasta och smakrika ostar.

Poison - Nothin but a good time

2011-02-07T21:50:00.003+01:00

Vi kör väl på med sleazen. Här har vi kungarna av genren när de var som bäst, nämligen under Open up and say ahh!-eran (1988). Här har vi en sjutummare i limiterad postcardpack utgåva. Nothin' but a good time på sid 1 och Look but you can' t touch på andra sidan. Två riktiga rökare av hög klass!!! De extra bonuskorten är de samma som bilderna på baksidan av fullängdaren Open up and say ahh!!

Spelbound - Rockin' reckless

2011-02-07T21:29:00.003+01:00

Wow! Vilket omslag, här får ju Poison se upp! Plattan släpptes redan 85, så kanske var det härifrån Poison hämtade sin image:) Nåväl, det här är riktigt välspelad melodisk hård rock. Gruppen är från Uppsala, men framgångarna i Svedala vara föga, men däremot gick det faktiskt rätt bra i England. Det finns riktigt rockiga låtar som titelspåret och Streetprowler som har riktigt schyssta keyboardslingor och slagkraftiga refränger!Gruppen gav ut tre Lp och detta är den andra. Plattan håller bra svensk sleazerock-klass och rekommenderas om du gillar Swedish erotica, Reptile smile och Glorious bankrobbers. Icke att förglömma att detta är dock lite mer melodiskt än tidigare nämnda band.

Bonusinfo: gitarristen Jocke JJ Marsh ingår sedan 1996 Glen Hughes kompband.

Thorsten Flinck och Kenny Håkansson @Lilla teatern

2011-02-05T23:04:00.004+01:00

I fredags, 4/2, var jag på Lilla teatern i Norrköping för att se Thorsten Flinck och Kenny Håkansson. En föreställning med musik, dikter och teatraliska inslag utlovades. 15 minuter efter utsatt tid äntrar de scenen. Då vi köpte biljetter i dörren fick vi onumrerade platser vilket skulle visa sig vara som att åka tåg utan platsbiljett. Värdelöst. Tråkigt var även att de inte hade någon ölförsäljning, det hade varit ypperligt. Lärdom till nästa gång är att ta med egen fickplunta med whiskey. Nåväl, Thorsten iklädd svarta jeans, brun kavaj och så barfota! Vi bjuds på tolkningar av Taube, Dan Hylander och Nick Cave. Ja, Thorstens platta från 2005 heter ju Vildvuxna rosor (översatt från Caves Where the wild roses grows). Låten fanns dock inte med på Flincks skiva, men ikväll får vi höra den live och till i maj ska den släppas på skiva.

Vi bjuds på låtar från skivan Vildvuxna rosor som, Här och nu, Manuel, Elsinore och favoriten Jag var inte sjuk. Vi bjuds även på en sketch hämta ur en revy Thorsten beskådat i Överkalix där vi får lära oss att ju längre sats desto blötare mus. Thorsten är verkligen på topphumör även om han ibland tappar texten och får hjälp från publiken. Mannen har verkligen en närhet till publiken. Kenny, som till vardags finns i Kebnekajse och Dag Vag har jag tidigare inte lyssnat till, men jösses så han hanterar guran. Grymt! Ser nu fram mot Flincks nya platta i maj. Hoppas det inte blir några förseningar bara.

Så ska vi se om vi kan få till det här med inbäddad Youtube-länk då. Testade nämligen att filma med min iFån.

Scorpions - Still got the sting

2011-02-03T20:17:00.003+01:00

Det var länge sedan jag presenterade en cd på bloggen, men här har vi en. Det är Scorpions senaste platta, den sjuttonde i ordningen, som släpptes våren 2010. Sting in the tail är titeln. I och med detta släpp lät även gruppen meddela att det är det sista de kommer ge ut. Efter 45(!) år. Japp, du läste rätt. De bildades faktiskt redan 1965. Första plattan släpptes dock 1972. Så hur låter då Sting in the tail? Jo, enligt mig riktigt bra. Måste säga att det verkligen är en fin avslutning på bandets skivkarriär. Tycker att det låter en hel del som Crazy world, vilket enligt mig är en bra platta, om ej gruppens bästa. Givetvis är det mycket powerrock och visst är det kommersiellt, men bra är det. Låtar som Raised to rock, Sting in the tail och Turn you on är grymma. Fler bra låtar finns det som Slave me, Let´s rock och avslutande balladen The best is yet to come. Är du det minsta intresserad av Scorpions är detta ett givet köp. Den finns även som vinyl, men jag hittade cdn för 49 bagis så jag ser det som en okej ursäkt att ha den på cd:)